Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller fyratiden på morgonen, och de, som bodde efter de gator
forkörarna togo, väcktes då av stångjärnets slamrande i kärrorna
och mot gatstenarna.
Redan i början av 1840-talet togo två bruksägare och en
Gävleköpman initiativ till utredning om en järnvägsanläggning för
hästdrift mellan Gävle och Storsjön samt förbindelse båtledes mellan
Storsjön och Torsåker. När järnvägsfrågan år 1850 ånyo togs
upp till behandling och det nu blev fråga om en järnväg mellan
Gävle och Falun, voro några av landskapets ledande
brukspatroner bland de för saken särskilt intresserade. År 1855 började
arbetet med järnvägens anläggning och i juli 1859 kunde
invigningen av hela sträckan Gävle—Falun ske.
Den 28 juli 1858 hade man öppnat bansträckan från Gävle
till Robertsholm, nuvarande Hofors. Järnvägen hade därmed
nått fram till Torsåkers gamla bruksbygd. Inom denna bygd
hade tio dagar förut den första lyckade bessemerblåsningen skett.
Nu möter det stora namnet inom gästrikländsk järnhantering i
övergången till den nya tiden, konsul G. F. Göransson. Han var
framsynt. Han tvekade inte att för Sverige inköpa en del av
det patent, som Henry Bessemer uttagit för tillverkning av stål
och järn efter sin nya metod. Han hade först och främst energi,
förmåga att inte ge tappt inför motgångar, seg tro på att vad
han hade föresatt sig, det skulle också gå att genomföra. När
han vid Edskens masugn satt i gång försöken att i större
omfattning begagna sig av Bessemers metod, föreföll det först
omöjligt att nå fram till några säkra resultat. Man hade hållit på i
åtskilliga månader utan att fullt lyckas, då Göransson, ledd mera
av den praktiske företagarens gehör inför arbetets gång än av
några vetenskapliga beräkningar, i mitten av juli månad 1858
lät genomföra några förändringar i fråga om försöksprocedurens
gång och den 18 juli såg sitt företag krönas av seger.
Edskens masugn hörde av gammalt samman med Högbo bruk.
När utrymmet vid bruket inte räckte för ett utnyttjande av
den nya ståltillverkningsmetoden, förlade konsul Göransson de
nya anläggningar, som växte fram, i omedelbar närhet av den
nyanlagda järnvägen. Ar 1862 grundades Sandviken och 1863
kunde det nya järnverket sätta i gång sin verksamhet. Det tick
direkt förbindelse med landskapets gamla bruksrörelse därigenom
att från Högbo till Sandviken flyttades såväl byggnader och ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
