Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammal bygdekultur i Gästrikland av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurd E r ix o n
Det är en aktuell uppgift för den nordiska etnologien att reda
ut dessa drag och att söka klarlägga, hur de olika bygderna levt
sitt liv och hur det utkristalliserats lokalformer och — om man
så får säga — dialektskillnader både i fråga om den andliga och
den materiella kulturen. Vad Gästrikland beträffar är detta arbete
ännu endast påbörjat. Upprepade undersökningsresor och
inventeringar ha gjorts i landskapet, i större stil dock först år 1920,
då samverkan etablerades mellan Nordiska museets etnologiska
undersökning och Gästriklands kulturhistoriska förening samt
Stora Kopparbergs bergslag. Viktiga insatser ha på senare tider
även gjorts genom hembygdsrörelsens lokala organ.
Ett väsentligt nordsvenskt element i Gästriklands kultur är
fäbodväsendet. Visserligen går dettas sydgräns ett stycke söder
om Dalälven nere i Uppland, men Gästrikland är det sydligaste
område, där ett rikare utbildat fäbodsystem kunnat hålla sig fram
emot vår tid. Ända nere i landskapets sydspets har man
sålunda intill nutiden brukat dubbelfäbodar, vanligen så att
boskapen först hållits på en fäbodvall över sommaren och så förts
över till en annan om hösten. Till Asbyvallen ej långt från
Gysinge bruk i Österfärnebo begav man sig i slutet av augusti,
har ängarna blivit slagna i omgivningen av vallen. Uppehållet
här räckte ibland fram till den egentliga fäbodavslutningen vid
Mikaeli. Mjölken tog man ej hem om kvällarna, fastän
avståndet ej var så stort till byn, utan den bereddes på stället. Man
har åtminstone i senare tider icke haft stängsel omkring vallen.
Stugorna, som äro små och enkla, ha placerats närmast älven,
medan fähusen ligga mot betesmarken.
I Ovansjö socken är fäbodväsendet, vilket O. Carli skildrat,
på upphällning, men i Järbo är det alltjämt vid gott liv. Många
fäbodar ha nedlagts, andra ha blivit vanliga gårdar eller byar.
Dubbelfäbodsystemet blir mer och mer bortglömt. I Järbo kan
man ännu finna en del tätbyggda fäbodar i gammal stil med
fähusen ut emot gatan och de övriga husen grupperade gårdsvis
i anslutning till sina fähus. Men vanligen är det numera så,
att skiftena även i fäbodarna åstadkommit skarpare åtskillnad
mellan varje gård. Stugorna ha, vare sig de ha parstuguform
eller äro enklare, oftast mjölkbodsutrymmet något nedgrävt eller
rent av förvandlat till en källare, och över denna källare är då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>