- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
133

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammal bygdekultur i Gästrikland av Sigurd Erixon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gammal bygdekultur i Gästrikland

i sin art i landet och har givetvis spelat en roll för utformningen
av den gästrikländska bondekulturens — man kan med viss rätt
säga det — aristokratiska inriktning. Det är tydligen också i
efterbildning av bruken som storstugorna ofta fått brutet eller
avvalmat tak.

I Gästrikland saknas emellertid ett par företeelser, som annars
utmärka just bergslagsområdena och för övrigt höra hemma inom
Dalarna och Västmanland, nämligen torvtak och loftbodar med
svalgång. Ett enda återstående exemplar av svalgångsbod
upptäckte N. E. Hammarstedt, när han på Nordiska museets
vägnar år 1900 gjorde en resa i Valbo socken, nämligen i Järsta
by. Troligen är den nu förstörd. Som ättlingar till dessa
loftbodar måste man emellertid betrakta en del tvåvåningslängor,
nyttjade som sommarstugor eller bodar och någon gång
utrustade med utvändiga trapphus med balkong på taket. En enklare
sidoform till loftboden finnes också i Gästrikland liksom i andra
delar av Sverige i form av små, låga bodar eller stall med en
utkragning av ett par stockvarv eller med själva taket
utskjutande på ena långsidan.

Frånvaron av svalgångsbodar i Gästrikland liksom i stora delar
av Hälsingland är något mycket karakteristiskt för dessa
kustlandskap med deras — särskilt i jämförelse med Dalarna —
ganska avancerade byggnadskultur. Det är icke särskilt många
hus bevarade i Gästrikland från tiden före 1700. Om man bortser
från kustbygderna, torde dock ingen socken helt sakna bodar
eller lador från 1600-talet.

De gamla huvudvägarna inom Gästrikland spela alltjämt stor
roll och ha givetvis betytt mycket för utdaningen av
Gästriklands kulturtyper. Två stora norrlandsvägar förmedla
förbindelsen med Hälsingland och Uppland; den ena går över
Hamrånge, Hille och Gävle, den andra över Ockelbo. Ar 1793 säger
Hulphers i sin beskrivning över landskapet, att särskilt
kustvägen var hårt anlitad, »emedan resande till och från Norrland
måst nyttja denna wägen, såsom mera öppen wid infallande

urvväder–––-— Handlande med fogel-last bidraga mycket til

rörelse på denna stråkwägen». Med Dalarna ha förbindelserna
också varit livliga, huvudsakligen via Torsåker—Husby eller
Ovansjö—Svärdsjö. Sistnämnda väg har utgjort huvudleden
mellan Gävle och Falun, och över Gävle hamn gick betydande ex-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free