Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammal bygdekultur i Gästrikland av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S i g ii r d E r i x o n
han mera arbete i Uppland och ägnade då större delen av sin
tid åt dess nordligaste häraden. Han dog 1833.
Wikström är en av de produktivaste av våra bondemålare.
Till en början var han mera illustratör än dekoratör. Han ville
berätta något, och nästan alltid tog han motiv ur bibeln, någon
gång ur historien, sällan ur folklivet. I likhet med flera av södra
Hälsinglands konstnärer eller genom dem hade han erhållit
utbildning i mera stadsmässig bemärkelse och behärskade — inom
vissa gränser — både perspektiv och komposition. Ingen av
våra bondemålare synes ha varit mera beroende av stick- och
reproduktionsverk. Då han emellertid någon gång återger egna
iakttagelser kan han skapa riktigt intressanta konstverk.
Märkligast är i detta avseende den illustration han givit i olika
varianter av ett stort urväder, varom sägnerna länge levde i
folkminnet. Inskriften på en av dessa tavlor (se sid. 138) ger
förklaring i detalj: »Detta skogsfall skedde år 1795. Natten mellan
den 8 och 9 Majus, då en faselig myckenhet skog föll för starkt
nordanväder med blöt snjö och mycket folck och djur voro i
lifsfara. Lång tid behöfdes sedan at uprödja wägar för folck och
boskap. Detta fall begyntes wid hille sochens nordlighet och
räckte 16 mil i söder och 10 mil bredt. Detta hafwer nu
warande Husbonde Lars Ersson låtit afmåla til åminnelse».
Möblerna målades under dekorationsmåleriets egentliga
blomstringstid samtidigt med interiören i övrigt och voro sålunda
samstämda med denna. Enstaka möbler, dekorerade var för sig,
blevo dock så småningom allt vanligare, särskilt genom
dalkarlarnas massproduktion. Till sin typ äro möblerna för övrigt
ungefär av samma slag som i angränsande landskap. Märkligt
är emellertid, hur vanlig tvillingsängen — två sängar i rad, ofta
med ett skåp eller en klocka emellan — varit i Gästrikland.
Detta sammanhänger med att typen också varit mycket odlad
i Våla härad i Uppland och måste väl också ställas i relation
till att likartade former varit starkt omhuldade i Siljanssocknarna
och på Åland. Dessa paralleller bero väl dock på andra, större
kultursamband, som det här skulle föra för vitt att fördjupa oss i.
Den som lärt sig att uppskatta och förstå denna ståtliga gamla
träarkitektur och denna färgglada rumskonst undgår icke frågan:
blir något bevarat eller är allt detta dömt att hastigt försvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
