- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
159

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några synpunkter på Gästriklands nutida byggnadskultur av Uno Åhrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gästriklands nutida byggnadskultur

Men ett annat exempel visar också att en högre standard är
möjlig; det är Hofors, som har de mest välordnade
bostadsförhållanden och de modärnaste gemensamhetsanordnmgar jag sett
vid någon svensk industri. Det är helt enkelt en sevärdhet. I
viss mån har nog den vackra naturen bidragit till att ge
samhället dess behagliga karaktär. Men det mesta får dock
tillskrivas fabriksledningen, som dels anslagit egna medel i stor
utsträckning till underlättande av egnahemsbyggarnas villkor och
till gemensamma inrättningar, dels förstått att ordna det hela
på ett trevligt sätt. Det senast anlagda egnahemsområdet kan
gott mäta sig med Stockholms stads trädgårdsstäder.

Landsbygden

Jag har beträffande industrisamhällenas bostadsområden
betonat vikten av en koncentrerad bebyggelse. Man bör försöka
att planmässigt utbygga slutna områden. När man så ser på
landsbygden råder där en spridning av bebyggelsen som är ändå
mycket större. Regeln är att icke blott de större bondgårdarna
utan även småbruken och till och med de rena
bostadsegnahemmen ligga skingrade över hela landskapet. Man frågar sig
om förhållandena här äro så helt olika dem i ett
industrisamhälle att denna splittrade bebyggelse är motiverad.

Först kunna vi då konstatera att sättet att bygga även ute
på rena landsbygden alltmer börjar anpassa sig efter
stadsvanorna. Fordringarna stiga, man vill ha det bekvämare än förr,
värmeledning, vattenledning, avlopp, man har lärt sig bada, man
vill ha ett badrum. Detta gäller icke blott i stor utsträckning
bostadsegnahemmen, som bebos av arbetare vid en närliggande
fabrik eller av sådana som kombinera t. ex. skogsarbete med
ett litet jordbruk, utan det gäller även bönderna, som ofta
modärnisera sina gamla hus. I de få fall där nya större
bondgårdar byggas kan man också konstatera en stark
modärnisering; en ny bondgård i Ovansjö är ett intressant exempel härpå.
Planen för denna bondgård liknar mycket en ordinär plan för
en större villa för vem som helst i närheten av en stad. Kort sagt,
bostadsbehoven på landsbygden äro ungefär desamma som i de
tättbebyggda samhällena. Men det är tydligt att
tillfredsställandet av dessa bostadsbehov är svårt, vanligen oöverkomligt
för de mindre hemmen, då bebyggelsen är så spittrad att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free