Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från barrveden till pappersmassan av Ew. Sterner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i sydligaste hörnet, Gästrikland, bli tre fjärdedelar av
marken skog. Per hektar skogsmark håller hela Norrland styvt 50
kbm virke; i Gästrikland stiger talet till 85. Och av
flodområdena hyser Gavleåns största kubikmassan per hektar, 90 kbm.
Här finnas sannerligen förråd att ösa ur. Nej, inte är skogens
tid förbi, allra minst i Norrland, där förädlingen numera har sina
starkaste fästen. Och väl är det!
»Om Sverige skogar haver eller icke, därav beror landet som
självständigt rike och civiliserad stat.» Så sade och siade Agardh,
bispen-botanisten, för snart hundra år sedan. I dag veta vi
mycket mera; vi veta att vår höga levnadsstandard helt hör
samman med skogen, ja, vi veta att vårt välstånd vilar på
cellulosan. Och källan, den ansas, vaktas och vårdas på ett annat
sätt än förr, under forna timmertider. Utvinningen har blivit
planmässig, och värdet växer i takt med de tegelmassor som
travas i tornens, syrahusens och skorstenarnas tecken. Dock
vinka problemen alltjämt på forskaren.
Sågarna sökte ut storskogens resår. Cellulosafabrikerna rata
intet; de gallra småskogen, påskynda tillväxten och sopa till sig
sågarnas avfall. De förkorta skogens omloppstid, ty de fika inte
efter urgamla jättar. Och de göra det värdelösa värdefullt.
Problemen? Betänk bara: knappt hälften av veden blev cellulosa
i koket — vad gömmes i andra hälften, i »skräpet»? Sulfatluten
ger harts, terpentin och träsprit. I sulfiten finns socker; det jäses
till sprit, som blandad med bensin blir ett gott motorbränsle.
Vi ha möjligheter att utvinna ett halvt hundratal miljoner liter
hundraprocentig sprit om året; på lur ligger sedan torrsubstans,
motsvarande flera hundra tusen ton stenkol. Alla dessa
möjligheter utnyttjas inte än. Men den dagen skall komma, en dag
då varje liten smula i träet nyttiggöres. Och först den dagen
ge Sveriges skogar högsta möjliga vinsten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
