- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
184

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommarliv i Mälaren av Hans G. Westerlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

akterpaddel, och vinden hade fått ett stadigt grepp i den höga
förstäven. Jag högg i så att det svartnade för ögonen och
lyckades till sist i en vid båge komma över det farliga vindhålet.
Darrande i hela kroppen av den häftiga ansträngningen steg jag
i land, och där på sandstranden låg — jag gnuggade ögonen men
den fanns kvar — ja där låg sannerligen Huck Finns kanot.
Alltså var det inte inbillning den där natten på Kanaan, då jag
tyckte mig se honom glida förbi. Och där ute på klippan stod
han själv, en man av ungefär min egen ålder i sportmössa och
grön overall, försänkt i djupa meditationer över ett metspö, nyss
från skogen taget.

— God dag! ropade jag.

Han klämde fast sitt metspö mellan ett par stenar och
klättrade ner till mig.

— Tältar ni här? frågade jag.

— Tältar . . . Nää. Jag ligger här ändå.

Så småningom tinade han upp och berättade livligt och
expressivt (märkvärdigt nog utan en enda svordom) om sitt
lutfarliv på Mälaren, understrykande varje mening, nästan varje ord
med talande gester.

— Jag har gjort kanoten där i vinter efter en ritning, men
det var ett knogigt jobb, när man måste plocka virket kring
stränderna och fäkta varenda spik. Jag fick några gamla
hoptorkade färgpytsar på en målarverkstad och det måla jag den
med. För resten håller jag på att måla om den nu, jag hitta
den där pytsen i en sophög. Det är väldigt fin färg och så
mycket sen. Jag förstår inte varför dom har kastat bort den.
Det är märkvärdigt vad folk kastar bort mycket fina grejer.
Som till exempel pannorna mina, jag har både kaffepanna och
stekpanna och en alldeles oskadad mjölkflaska att koka i och
dom har jag hittat på sophögar allihop.

Grabbarna i stan tycker jag är tokig för jag far omkring så
här. Men jag trivs inte att gå på stengatorna och fakta till logis
och fakta till käk. Man slöar till i stan. Då far jag hellre
omkring så här. Det är fint med den här paddlingen, man håller
sej i form.

Tält. . . Nää, jag har inget tält, jag brukar ligga under en gran.
Men jag har två bussiga överrockar, och när det regnar kan
man krypa in i såna där väntskjul dom har vid ångbåtsbryg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free