Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bortom Kebnekaise av Gösta Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheten var ett annat, det kunde min kamrat intyga. Han hade
länge haft toppen i fråga i kikaren och föregående år från läger
i Unna Räitavagge sökt praktisera sig upp på den men hindrats
i sitt uppsåt av snöyra. Han hade i brist på annat namn döpt
den till Knivkammen. Det lät respektingivande.
Jag har ingenstans sett denna märkliga kam omnämnd i skrift,
men detta förklaras av det faktum att den ligger i en så föga
känd trakt. Hur underligt det än låter, så har detta område,
som i norr och väster begränsas av Stuor Räitavagge, i öster
av Vistasdalen och i söder av Kaskasavagge och vars mittpunkt
ligger knappt en mil från kungsleden i Tjäktjadalen, ända till
på sista tiden varit nästan okänt, och detta trots att det
inrymmer några av vårt lands högsta, djärvaste och underligast
formade fjäll. Att komma in här är att bli försatt till ett nytt
egenartat Lappland. Men man har glömt det för den närmaste
sydliga grannen: Kebnekaisemassivet.
Studerar man litteraturen, finner man i årsskriften 1905 i en
utomordentligt uppslagsrik uppsats av C. I. Asplund en
skildring av en tur genom Unna Räitavagge, denna trånga,
storslagna dal, som leder rakt in i hjärtat av området. Några
topp-bestigningar företogos dock tydligen ej. Mindre vana
fjällvandrare avrådas emellertid på det bestämdaste att försöka sig på
denna väg, vilken enligt auktoriteter på området lär höra till de
allra värsta man kan råka ut för. — Kaskasavagge däremot, en av
lapparnas flyttningsvägar, är mera framkomlig och har väl ganska
ofta använts av initiativrikare turister som genomgångsled mellan
Tjäktj a- och Vistasvagge. I sin västliga del är den utmärkt.
Signaturen Mac Lony påstår i årsskriften 1909 (sid. 364 ff.)
motsatsen, men håller man sig ganska långt upp på dalens
nordsida, kan man gå på omväxlande fjälläng och rutmark en bra
bit upp mot vattendelaren. I den östligaste delen, varifrån bl. a.
första bestigningen av Kaskasatjåkko företogs, lär den dock vara
en smula besvärligare. — Vill man utan allt för stora
svårigheter tränga in i detta storslagna område, kan man lämpligen
gå den väg, vi i det följande togo upp till den nedan omnämnda
platån, vilken enligt tidigare barometermätningar skall ligga på
1 849 meters höjd. Det blir dock en rätt krävande tur, från
Sälkastugan fram och åter c:a 23 km med en höjdskillnad av
ungefär 1 000 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
