- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
274

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamerajakt på blommor. Hur fjällblommornas bok kommit till av Torsten Lagerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



blir hård genom allt för många reflexer för att icke tala om det
störande intryck, som framkallas av de skarpa skuggorna. En
diffus belysning — gärna direkt — upp till en styrka, att den
nätt och jämnt förmår förorsaka skuggor, är den bästa. Vid klar
himmel når man lätt samma effekt genom en på lämpligt
avstånd uppspänd vit duk.

Beträffande kamerans uppställning bör framhållas, att man så
långt möjligt bör undvika en fotografering rätt uppifrån, även
om den ifrågavarande arten genom mattformigt växtsätt skulle
inbjuda till detta. Bilden blir alltid mera tilltalande och sann, om
den även i sådana fall tages något från sidan, ehuru då en
skarpare avbländning och längre exponering är nödvändig. Särskilt
tacksamma för kameran äro sådana exemplar, som stå på hyllor i
klippbranter eller på jordslänter med stark lutning. Såväl deras
blad som blommor bruka vara exponerade mot den fria rymden,
och även från sidan får man sålunda en inblick i deras blommor.

Slutligen några ord om plåtarna. Det är givet, att man för
så färgrika objekt som blommande växter måste välja särskilt
känsliga plåtar. Jag arbetade till en början med Agfas
ChromoIsolar, en sort med vilken jag var väl förtrogen sedan många
år tillbaka. För arter med vita eller övervägande vita blommor
kan den också med fördel användas. Men de gulblommiga
krävde obetingat en gulskiva, som mycket förlängde
exponeringstiden, och de blåa, röda och rödvioletta blommorna kunde
denna plåt icke bemästra. De fordra nödvändigt en pankromatisk
plåtsort. Jag valde en Ilford av märket »Soft Gradation
Panchromatic», sedan den rekommenderats mig av den framstående,
allt för tidigt bortgångne blomfotografen H. B. Goodwill. Redan
utan användning av filtra återger denna plåt förvånansvärt väl
mångfärgade objekt, så att färgerna inbördes erhålla en
tillfredsställande avstämning på svartbilden, och med filtra uppnås ännu
bättre resultat. Ilford har för sina pankromatiska plåtar
framställt tre olika korrektionsfiltra, betecknade Alpha, Beta och
Gamma. Det första är ljusgult, det andra ljusgrönt och det tredje
tämligen mörkt grönt. De förlänga exponeringstiden 2, 3 och 6
gånger respektive. Jag har för det mesta haft bruk för
Gammafiltret. Dess avsevärda förlängning av exponeringstiden är dock
icke en så stor olägenhet, som man skulle kunna tro, på grund
av plåtarnas stora ljuskänslighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free