Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk ungdom på resa. Småplock ur 173 färdskildringar av Ebba Frendin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ber slutligen få framföra klassens och mitt eget varma tack för
den välvilja, som kommit barnen till del från Eder sida. Helt visst
bli många barn intresserade för Svenska turistföreningens arbete
genom att på ett så verksamt sätt få göra bekantskap med föreningen.»
»Vid ankomsten till Undersåker var det rykande snöstorm, men
vad gjorde det då man fick krypa in i turistföreningens och
Järnvägsstyrelsens varma och trevliga tåghem, där rykande choklad och
sköna bäddar väntade de hungriga och trötta resenärerna.»
»Skolreserörelsen har en stor betydelse för landsbygdens barn.
Många av dem som nu deltaga bli sannolikt aldrig mer i tillfälle att
bese Stockholm, i varje fall ej så grundligt även om de skulle
komma dit.»
»Så vill jag på mina egna och deltagarnas vägnar säga ett varmt
tack för bidraget, utan vilket vårt mångomtalade »Mälarlopp» ej kunnat
realiseras. Pojkarnas glädje kan ej beskrivas, deras glädje var både
syn- och hörbar vid meddelandet om utgången av min ansökan. Hela
resan var en rad av upplevelser och deras högsta önskan var att ha
kunnat vara borta dubbelt så länge. Jag instämde med dem då de
anförtrodde mig sin tillfredsställelse, helst som de tycktes ha
överenskommit att göra mitt ledarskap så lätt som möjligt.
»Det sätt på vilket vi blevo mottagna och förplägade var
mönstergillt. Vi behandlades med den utomordentligaste och frikostigaste
älskvärdhet.»
»När folkskolebarnen få avsluta sin skoltid med en så lyckligt
genomförd resa, så brukar denna bli ett minne för livet och även som
vuxna bruka de gärna föra samtalet in på hur roligt de hade på sin
skolresa.»
Med denna lilla bukett av tacksamhetens rosor avslutas
skildringen från Svenska turistföreningens ungdomsresor 1931
iförhoppning, att när sommarens skolresebarn komma på besök
ute i landet de må bli mottagna med förståelse och vänlighet,
även om det ibland kan vara litet besvärligt. Det är ju deras
första upptäcktsfärd ut i denna underbara värld, vars väldiga
kontinent inte slutar förrän i Ystad eller Haparanda.
Ebba Frendin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
