- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
327

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - I våra sydligaste fjälltrakter. Ett par förslag till vandringsturer av E. T. Glas - Väderleksrapporter till och från västra Jämtlands turiststationer av G. J. Östman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Fulufjäll, nära varandra i det nordligaste partiet, nämligen en nära
Stora Harrsjöns västra strand samt en nära Särnmansbäckens utflöde
i Stora Rösjön (ej utsatt på kartan). Fulufjälls säregna skönhet fattar
man ej i utkanten men inne på de milsvida, böljande hedarna, där
de fiskrika sjöarna blänka i oräknelig mängd mellan myrar och nakna
åsar. Vid dåligt väder kan en kringgående rörelse genom Norge
utföras till största delen per bil; man far över det norska Ljördalen
längs den skummande älven till dess svenska namne, Gördalen,
(bilskjuts kostar ungefär 10 kr.). Efter framkomsten anammas åter
packningen och det bär rakt upp i det branta berget. Efter 1/2 timme
nås en »stygg» myr, som fyller ut en stor hylla under trädgränsen.
Vi plumsa rätt genom den jäsande marken och hålla starkt åt norr,
där tydlig stig för uppför åsen, som utgör myrens skarpa gräns i
öster. Ödslig men överväldigande är vildmarkssynen över myrland
och marskog mot Norge. Vi komma snart upp i vacker björkskog,
som omärkligt övergår i världens fastaste och mest idealiska fjällhed
mot det inre av fjällplatån, där den ofullständigt rösade stigen är
svår att hålla. Men kompassen visar oss rätt över Fulufjällets
villsamma platå, där intet annat synes än åsarnas böljande stråk
mellan sjöarna. Håll åt norr för att inte trassla in er i myrmarken!
En bäck mellan Lilla Harrsjön och Skarphån vadas helt lätt,
varefter hårt och fint kalfjäll vidtar, tills Stora Rösjöns spegel lyser fram
till höger. Röken och bruset från de översta fallen i
Njupeskärsravinen varsla snart om branten i öster och det stycke vild natur,
som väntar. En stig bär rätt ned intill en snöfylld klyfta. STF:s
vägvisare anger avtag till kåtan under fallet. Njupeskärs praktsyn
och den fortsatta stigen utmed den dånande Njupån äro förut
tillräckligt beskrivna. Därom må ej vidare ordas, ej heller om den
sista vandringssträckan till Särna stora by vid Österdalälven. Den
som vill kan åka bil från Mörkret (bil till Särna ungefär 12 kr.) vid
Njupsjön, där nattkvarter kan erhållas efter den 25—30 km långa
vandringen från Gördalen. E. T. Glas.

Väderleksrapporter till och från västra Jämtlands
turiststationer

I syfte att gagna svenskt turistväsende i allmänhet och att vara till
tjänst i synnerhet för dem, som vintertiden vilja komma fjällnaturen
in på livet, igångsattes i februari år 1929 ett system av särskilda
väderleksunderrättelser till och från fjälltrakterna i västra Jämtland. Detta
skedde efter samråd mellan Svenska turistföreningen, Föreningen för
skidlöpningens främjande i Sverige, Jämtlands läns Turistförening och
Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt.

Från väderlekstjänsten vid denna anstalt utsändas sålunda varje
afton under vintermånaderna speciella väderleksutsikter, angivande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free