Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Väderleksrapporter till och från västra Jämtlands turiststationer av G. J. Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderleksrapporter
mångåriga erfarenheter och för tillfället gjorda iakttagelser av
himmelens utseende, betydligt säkrare bedöma, vad en utfärdad prognos i
själva verket innebure för en viss plats, ävensom närmare avgöra
huru det lokala vädret komme att gestalta sig.
I fjälltrakter förekomma en hel del lokala väderleksförhållanden,
vilka icke äro i detalj utforskade och ej heller tydligt skönjbara på
de dagliga, synoptiska väderlekskartor, som ligga till grund för
förutsägelser. En effekt på det lokala vädret, orsakad av en viss
förändring i den synoptiska situationen, är därför av sådan beskaffenhet,
att den ej kan tillräckligt noggrant beräknas ur sagda kartor; dessa
framställa nämligen väderleken i allmänna drag. Förutsägelser för
fjälltrakter kunna därför ännu icke givas den detaljerade utformning
eller nå den höga grad av tillförlitlighet som vore önskvärd. Man
har därför inskränkt sig till att förutsäga vindens riktning endast på
fyra huvudväderstreck och i första hand gällande något så när fritt
belägna platser. Vidare meddelas sannolikheten för nederbörd och
slutligen utsändes varning, då risk för snöstorm föreligger. Genom
den nuvarande formuleringen i förening med på ort och ställe av
turisterna själva gjorda iakttagelser har man dock tänkt sig, att dessa
rapporter skulle tillfredsställande fylla sitt ändamål.
De lokala egenheterna i väderleken gälla såväl vind som nederbörd.
Fullständig vindskugga kan råda bakom bergskammar, medan vinden
däremot lätt kan ökas till storm i trånga dalgångar och bergspass,
vilka ha en för luftströmmen gynnsam riktning. Vidare kunna lokala
fallvindar uppträda, och såsom bekant tilltager vindstyrkan i regel ju
högre upp i fjällen man kommer. På vissa platser faller ringa
nederbörd, på andra åter stora mängder; det senare är oftast förhållandet
på lovartsidan av bergskedjor. Nederbördens lokala fördelning står
nämligen i mycket nära samband med vindens riktning.
De genomsnittliga väderleksförhållandena däremot äro för vissa
platser ganska noggrant kända genom de statistiska bearbetningar,
vilka utförts med stöd av mångåriga observationsserier. För
exempelvis Storlien, där meteorologisk station varit i gång sedan år 1878,
gälla bl. a. följande medelvärden: Snö faller omkring 90 dagar per år,
varav 10 å 14 dagar under vardera av månaderna december—mars;
dessa erhålla ungefär 1/4 av årets normala nederbörd, som är 893 mm.
Snötäckets varaktighet är i genomsnitt 200 dagar. Av vindarna äro
under vintermånaderna c:a 26 % västliga, 27 % sydliga och 12 %
ostliga; hälften av återstående 35 % utgör lugnväder. Härav framgår att
vindar mellan syd och väst äro de förhärskande. Beträffande vindens
styrka i Storlien har man för månaderna januari—mars funnit, att
hårda vindar med en styrka av 15 m per sek. och därutöver utgöra
6,5 %, vilket m. a. o. betyder, att sagda vind förekommer i genomsnitt
6 a 7 dagar under denna tid; vindstyrkor över 20 m per sek., d. v. s.
storm i egentlig bemärkelse, har man att räkna med i genomsnitt
knappt ett par gånger under nämnda månader.
De för turistväsendet avsedda meteorologiska underrättelser, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
