Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Märkligare högfjällsbestigningar under år 1931 av P. - Nipsippan. En av värt lands sällsyntaste växter av Erik Modin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företog i slutet av juli en resultatrik färd. Först bestegs Sälka,
1 970 m, med Kebnekåtan som utgångspunkt. Bestigningen ansågs
såsom tämligen lätt, men försvårades mot toppen på grund av dimman.
Därefter vandrade man genom Stuor Räitavagge och slog tält norr
om Räitajaure. Från lägret bestegs först Selmatjåkkos stortopp
(»Pantoppen»), 2 005 m. Man följde en snödriva, som sträckte sig upp
under toppen, samt klättrade sedan på bergkammen upp på själva
toppen. Bestigningen av Pantoppen denna led, som nu troligen skedde
första gången, ansågs såsom tämligen lätt.
Därefter gick man till anfall mot den söder om Selmatjåkko i Stuor
Räitavagge liggande toppen Nallo. Bestigningen började från västra
kammen. Sedan omkring två tredjedelar av kammen tillryggalagts,
spärrades leden av ett ganska brett hak i kammen. Detta måste man
kringgå nedanför på norra sidan, varefter man fortsatte fram till östra
toppen. Det var första gången, som nämnda toppar bestegos av damer.
Fyra troligen förut icke bestigna toppar, belägna mellan Kaska
Repitjåkko och Selmatjåkko, bestegos den 21 och 24 juli av kapten V. von
Feilitzen med en bärare. Topparnas höjder voro enligt
barometerbestämning mellan 1 800 och 1 900 m höga.
General G. Lilliehöök, ingenjör G. Graf och kapten V. von
Feilitzen bestego den 2 augusti Ruoskatjåkko och den 6 augusti Sälka, vars
nordtopp troligen icke förut bestigits.
Tuolpagorni i Kebnekaisefjällen bestegs den 1 augusti från öster — en
ovanlig led och därtill besvärlig — av hrr Gösta Hansell och Erik Lagus.
Akavares Stortopp har under sommaren bestigits omkring 15 gånger.
Ett par vackra vinterbestigningar utfördes i början av april av hr
Knut Rildt j:or och fröken Saidi Wenner, båda från Luleå. Den 8
augusti nåddes Siellatjåkko och ett par dagar senare det 2 001 meter
höga Kåtotjåkko, vars nord- och sydtoppar bestegos. p
Nipsippan
En av vårt lands sällsyntaste växter
I Ramsele socken i Ångermanland har nipsippan (Pulsatilla patens)
en av sina två förekomstorter på den skandinaviska halvön. Av
växtlokalerna, några nipor vid älven, har den fått detta sitt namn; i orten
bär den sedan gammalt namnet tjäla-blomma» på grund av att dess
blommor slå ut den tid på våren, då tjälen går.
Nipsippan har tidigare funnits även på ett par andra växtplatser i
samma landskap, på en skogsäng vid Ärtviks by i Helgums socken, varest
den sedan en mansålder tillbaka försvunnit på grund av markens
uppodling, samt på den s. k. Blomsternipan vid Nämforsen i Ådalsliden;
på sistnämnda plats, som just av nipsippan torde ha fått sitt namn,
funnos ännu för några år sedan några exemplar, vilka emellertid då
inflyttades i en kryddgård i grannskapet.
Inom Sveriges landamären växer nipsippan f. ö. endast på en myr
på Gotland. Den är sålunda en i botaniskt avseende verkligen rar» ört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
