Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Sjöbeck. Halland, färdvägar och vandringsstigar utgående från
statsbanorna. A.-B. Seelig & Co. i distribution 1931. Kr. 2: 50. »Halland» är den
fjärde i ordningen av resehandböcker som utarbetats av Mårten Sjöbeck på
uppdrag av Kungl. Järnvägsstyrelsen. De landskap som förut behandlats äro
Skåne, Östergötland och Småland, utkomna i nämnd ordning.
I sin bok om Halland såväl som i sina föregående arbeten visar Mårten
Sjöbeck prov på en fascinerande berättarekonst. Han kan på ett bestickande
sätt med några få meningar beskriva och levandegöra ett landskap. Man känner
när man läser denna bok om Halland att det inte är en vanlig »farende svend»,
som på sin snabba väg genom landskapet fångat en glimt här och en glimt där.
Mårten Sjöbeck besitter djupa kulturhistoriska kunskaper, han är en auktoritet
beträffande sydsvensk odlingshistoria och han äger därtill en beundransvärd
kännedom om landskapet av idag, därom vittna såväl ortsbeskrivningarna som
de föreslagna turerna. Detta mångsidiga och gedigna vetande i förening med
författarens fasta och personligt präglade stil gör boken njutbar för alla. Mårten
Sjöbeck är en skicklig kameraman och han har själv åstadkommit hela det rika
illustrationsmaterialet. Halland är inget lättfotograferat landskap, men flera
av bokens fotografier från strandängar och ljunghedar ge rätt åt landskapets
monumentala utformning. Sådana resehandböcker och vi lockas att resa.
Sara Sandberg.
Torsten Boberg. Jämtland på 8 dagar. I. Västjämtlands odlingsbygder och
utflykter därifrån. Mauritz förlag, Stockholm 1931. Kr. 1. 50. Ett sakkunnigt
bidrag till turistlitteraturen om Jämtland. Här skildras järnvägslinjen genom
västra Jämtland, de viktigaste platserna därstädes samt till dem anslutande
landsvägar. Särskilt torde landsvägsskildringarna vara av värde för bilisten.
Arbetet ger emellertid icke, som titeln synes antyda, några detaljerade
anvisningar om hur man på 8 dagar skall kunna hinna bese Jämtland. P.
Åke Lundeberg. Karta och kompass. Generalstabens litografiska anstalts
förlag i distribution. Stockholm 1932. Kr. 0: 75. Ett litet lärorikt häfte om
kartläsning och framför allt kompassens användning. Då litteraturen på detta
område är föga omfattande, är arbetet värt all uppmärksamhet och
rekommenderas särskilt till sådana turister, som ställa sina färder till trakter, där
kompassen är nödvändig. Efter en redogörelse för huru våra vanliga generalstabsblad
bliva till samt ett kortfattat kapitel om kartläsning och terrängbedömning
skildrar förf. kompassen, dess användning, gradering, avläsning samt syfte och
riktmedel. I kapitlet »Kompassens missvisning» lämnar fil. dr. Gustaf S.
Ljungdahl en mycket intressant redogörelse för missvisningen i vårt lands olika delar,
illustrerad med två instruktiva isogonkartor, angivande missvisningarna inom
olika områden av Sverige. Arbetet avslutas med en rätt utförlig skildring av
kartvinkelmätning samt ett diagram för förvandling av olika
kompassgrade-ringar. P.
Till fjälls. Svenska fjällklubbens årsbok 1931. Stockholm 1931. Man fäster
sig vid att årsskriften denna gång är rätt mycket utrikesbetonad: Otto Sjögren
skriver om Polska nationalparker, W. Goetel »Något om Tatras fjällvärld» och
E. Drougge »Något om sommarfjällsport i Alperna». — De flesta fjällvandrare
i Lappland ha väl alltid någon gång gjort bekantskap och blivit god vän med
lappmannen Nils Olsson Sarri i Nikkaluokta eller Kebnekaise, och den biografi
av denna präktiga typ, som skrivits av H. N. Pallin, är läsvärd samt sympatiskt
hållen och ger en inblick i en lappfamiljs strävsamma liv. Kartografen G. W.
Buchts första bestigning av Sarektjäkko 8 juli 1879 återges i sin helhet efter
författarens manuskript. Årsskriftens innehåll utfylles i övrigt av färdskildringår,
notiser m. m. Den är som vanligt mycket vackert illustrerad. P.
Föreningen Gamla Halmstads årbok 1931. Halmstad 1931. Äkta kärlek till
hembygden och dess innevånare spåras i denna publikation. En monografi över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
