Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presentation av stenen Tre Kronor på Mora äng, för att nu nämna blott en
del av häftets även i övrigt högt förtjänta innehåll. M. S.
Hembygden utg. av Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund 1931.
Göteborg 1931. Kr. 3. Man fängslas av professor Axel Komdahls uppsats: Olof
Sager- Nelson i hans brev till hemmet. Det är en egenartad personlighet, som
här träder oss till mötes, en genial konstnär före sin tid. Dr Sten Bergman
bidrager med en livfull skildring från Kurilerna, där han vistats en längre
tid för vetenskaplig forskning och upplevat åtskilliga äventyr bl. a. som
valfångare och musseldykare. Lektor Joh. Kalén berättar om dalsländska
talesätt och ordstäv. »Ändå nåt, sa den som såg Åmål». »Här ä ingen ro att få,
sa den som söv i korka». »Det har en övergång, sa räven när de drog skinnet
t’å’n». »Maten ä halva föa, resten ä sell å potäter» — för att nu ta några
exempel ur högen. R.
Dalarnas hembygdsbok. Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds
årsskrift 1931. Red. Karl Trotzig. Hedemora 1931. Kr. 3. I stället för
Dalarnas fornminnnes- och hembygdsförbunds tidskrift, som utkommit med 4
häften årligen, föreligger nu Dalarnas hembygdsbok i förnäm utstyrsel av Jerk
Werkmäster. Första avdelningen, som är ägnad åt Karlfeldts minne, inledes
med hans dikt Vallfärd, förut endast publicerad i Vintergatan. Förbundets
hyllning vid skaldens grav på Folkärna kyrkogård och Karl-Erik Forsslunds tal
vid graven finnas återgivna. Karl Trotzig påvisar hembygdens betydelse i
Karlfeldts diktning. Gustaf Hallström skriver om Dalarnas tidigaste järnålder.
Lennart Wählstedt behandlar frågan om vår textila slöjd och fåren. »Vad
kommer det sig att en gammal vävnad framställd av någon okunnig gumma
för mer än hundra år sedan är friskare i färgen och har vackrare lyster» än
vad vi med våra modärna hjälpmedel kunna åstadkomma? Svaret blir att
den rätta ullen sällan finns att få i marknaden. Först på de sista åren har
man lyckats förädla djurstammen och rekonstruera den gamla lantrasen,
jämnbördig med »stenåldersfåret». R.
Gammal hälsingekultur, Meddelanden från Hälsinglands fornminnes sällskap
1931. Hudiksvall 1931. Hälsinglands fornminnessällskap, en av vårt lands
äldsta kulturminnesföreningar, har förlidet år utgivit en liten publikation
med ovanstående titel. Den inledes med en av lektor A. Vestlund författad
minnesteckning över den förra sommaren avlidne föreståndaren för och
egentlige skaparen av Hudiksvalls museum, doktor Frans Rodenstam. Ett
synnerligen viktigt bidrag till kännedom om bebyggelsens utveckling i Norrland under
äldre tid lämnas av prof. Nils Ahnlund, som här på sitt vanliga rappa och
intresseväckande sätt orienterar läsaren i dessa svårtolkade problem. Fil. lic.
Dag Strömbäck berättar om en byggnadssägen från Hälsingland, och lektor A.
Vestlund bidrager med en intressant utredning av den märkliga, runristade
Forsaringens öden och äventyr, sammanställda med en folksägen om den
dyrbara ringens ursprungliga hemmahörande i den närbelägna Högs kyrka.
Slutligen bidrager fil. lic. Mårten Stenberger med en kortfattad redogörelse för den
förliden sommar företagna utgrävningen och konserveringen av medeltidstornet
vid Välsta i Högsta socken — ett av Hälsinglands få bevarade profana
medeltidsminnen — varjämte samme förf. ger en översiktlig framställning av
föremålsbeständet i Hudiksvalls museum. M. S.
Jämten 1931 — Heimbygdas tidskrift 2. Utg. av Eric Festin. Östersund 1931.
Kr. 3. Invigningen av Jämtlands läns museums nybyggnad 1930 betecknar
en märkessten i det mångåriga arbetet för kulturminnesvården. Redogörelsen
för museets nyförvärv, som dr Arvid Enqvist meddelar i uppsatsen Fynd och
former, vittnar också om ortsbefolkningens livliga intresse för saken. Man
häpnar över den mängd föremål, som på kort tid influtit: arbeten av silver
och mässingsmide, dryckeskannor, redskap och husgeråd av alla slag m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
