Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakon Ahlberg: Halland som hemland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städer eller i skepparsamhällen; ett element, som inte är av
tillfällig art utan som betyder en institution.
Vad sekler försummat gentemot Halland och hallänningen har
vår tid i viss mån gottgjort. Jordbruket har höjts, icke blott i
förhållande till den tidigare vanhävden utan därhän, att Halland
nu tillhör våra bästa jordbruksprovinser. Från fattigdom och
karghet ha de halländska slättbygderna nått fram till välstånd
och bördighet. Det självägande bondehemmanet dominerar,
kooperationen har visat sig väl kunna ersätta stordriftens fördelar,
och herrgårdarna ha icke fått samma betydelse som i de av
ålder eftersökta kulturprovinserna. Den halländska herrgården
har icke heller utbildat någon egen typ, även om den har
enstaka vackra exemplar, och den har knappast något allmänt
intresse för bilden av provinsens byggnadskonst.
I viss mån annorlunda förhåller det sig med de byggnader,
som äro menighetens gemensamma egendom, framför allt
kyrkorna. Även här gör sig visserligen landskapets forna fattigdom
och dess kulturella osjälvständighet påmind; bland vårt lands
rika bestånd av märkliga landskyrkor intaga de halländska en
mycket anspråkslös plats. De äro i avseende på arkitektonisk
skönhet och inventariernas värde sämre lottade än de flesta
provinsers tempel. Men i det öppna vida landskapet äro de
karaktäristiska inslag, där de ligga på sina sorgfälligt utvalda platser,
samlande sin socken omkring sig. Även kyrkorna stå i södra
Halland under skånskt inflytande, och stundom finner man den
rena skånska typen, i planen uttryckt genom den markerade
uppdelningen av långhus, kor och absid, i uppbyggnaden av
trappgavlar och i interiören av tegelvalv. Men de typiska
hallandskyrkorna äro av en betydligt enklare sort med en enkel
rektangulär planform, stundom med absid och stundom med
rakt avslutat kor. I söder ha tornens trappgavelskrön under senare
tider stundom ersatts med höga och ståtligt buktande spiror; i
övrigt är en enkel hjälmformad huv eller en torftig lanternin mest
vanlig. Invändigt ha dessa kyrkor med sina i rika färger målade,
mestadels flackt tunnvälvda trätak fordom givit en livligare bild än
nu. Upplysningstid och klassicism ha emellertid här som
annorstädes vitmenat och avplanat vad frodigare tiders bildfantasi
skapat, och 1800-talets stränga ortodoxi har dödat de sista
resterna av den naivare livsglädjens blomster. I sitt tyvärr
missledda nit har den i stället under 1800-talets ekonomiska upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
