- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
17

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakon Ahlberg: Halland som hemland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Halland som hemland

skapsbildens särskilda värde är i så hög grad beroende; ty detta
landskap är icke helt en kulturprodukt som den skånska
slättbygden, icke heller ett orört stycke natur som det skogbevuxna
Sverige är mest, utan en produkt av natur och odling i förening.

Med seg ihärdighet, med aldrig sviktande tålamod har
hallänningen arbetat för sitt hem och sin gård. Det fanns tider,
då detta arbete var så otacksamt, att förtvivlan tog överhanden
och den sparsamma näringen för dagen måste sökas genom en
kortsiktig och primitiv näringsform, som väl kan betecknas med
det hårda ordet rovdrift. Skogsskövling och svedjebränning äro
utslag av denna nödtvungna näringspolitik; ur den har som ett
egendomligt gripande monument över forna tiders armod och
vanmakt ett par av de skönaste och mest karaktäristiska dragen
i den halländska landskapsbilden vuxit fram: den ödsliga,
storslagna, färg- och doftmättade ljungheden, det linjesköna, mjuka
och ljusskimrande dynlandskapet. Men att flit icke saknats i
arbetet på jordens förkovrande, därom vittnar ett annat
karaktärsdrag i landskapsbilden; de med oändlig möda hopplockade,
stundom flera meter breda gärdesgårdarna, som överallt kanta
åkrarna.

Ur armod och betryck, ur en ständig kamp för drägliga
livsvillkor har också den halländska folkkaraktären vuxit fram, på
en gång hård och ödmjuk. Även här märker man, att
herrgårdskultur och industrialism i Halland haft relativt litet att
betyda. Känslan av personligt beroende under en godsherre eller
arbetsgivare, som i vissa andra provinser skapat en oreflekterad
förnöjsamhet eller ett proletärt missnöje, har icke i Halland varit
så allmän, att den satt märkbara spår efter sig. De makter, av
vilka hallänningen varit beroende, för vilka han måst arbeta
och mot vilka han stundom knotat, ha varit mer avlägsna, mer
opersonliga och oåtkomliga. Varken exemplariskt uppförande
eller inställsamhet ha kunnat blidka dessa makter; det enda
vapnet för att hävda sig har varit ett ihärdigt tålamod, en inbiten
seghet, en sträng självtukt, som dock stundom uppväckt en
naturlig reaktion i form av obändig vildhet. Så hava folktypens
drag modellerats till karaktärsfulla uttryck av hårdhänta makter
i släkt med dem, som format kustlandskapets knotiga
vegetation. Naturligtvis har klimatet också övat ett direkt och
betydelsefullt inflytande, särskilt i kusttrakten. Det påstås, att
Nordamerikas klimat småningom automatiskt framkallar en typ, som

2. stf 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free