- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
18

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakon Ahlberg: Halland som hemland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

närmar sig indianens; om detta förhållande synes
svårförklarligt och diskutabelt, så är det desto mera naturligt och visst, att
kustlandskapets eviga stormar framkalla fårade och väderbitna
ansikten i släkt med fiskarens och skepparens typer.

Detta är de yttre tecknen — de svara väl mot en inre
karaktärsbildning. En stränghet, som stundom urartar till intolerans
och rätthaveri men som avvisar svammel och känslorus, är
utmärkande för hallänningen. Han tar sig själv, sitt liv och sin
värld på allvar, han ser nyktert på tingen och har ingen
benägenhet att fabulera. Han saknar därför icke humor, men den
är för honom mera ett bistert vapen än en älskvärd tribut. Han
tål intet skämt med de ting, som äro honom heliga, inte heller
någon slapphet eller ljumhet inför det, som han anser
väsentligt. Hans bondenatur är sammansatt av vissa enkla kontraster,
oreflekterad fromhet och klokt beräknande, blyghet och
självmedvetenhet, intolerans och vänlighet. Som redan påpekats är
han i grunden konservativ och ortodox, även då han utvärtes
följer den radikala linjen. Han är nykter realist, men icke
materialist på samma sätt som skåningen, icke heller ekonom i samma
grad som smålänningen. Hans ambition sträcker sig i regel icke
längre än till att förvalta och förkovra vad han fått sig anförtrott.

Det är på det hela taget ett folk som hör hemma vid sin
torva och som kanske bättre än de flesta andra provinsers har
bevarat sina traditioner. Icke i form av nationaldräkter,
folkfester och hembygdsgårdar men i form av tänkesätt och
levnadsvanor. I sina enkla svarta huvudkläden, som ännu ingen
välmenande kulturvård eller beräknande turistreklam tagit hand
om, äro de gamla halländska allmogekvinnorna helt visst mera
äkta avkomlingar av fädrens anda än flertalet nationaiklädda
kullor. Deras motstånd mot det modärna grundar sig icke på
något inlärt kulturprogram, icke heller på provinsiellt
självmedvetande, utan på medfödd anspråkslöshet och känsla för det
passande. Dessa egenskaper finnas i allmänhet även hos
ungdomen, låt vara att dess större eftergivenhet för tidens och modets
krav av de äldre gärna betraktas som utslag av ett sodomitiskt
sedefördärv.

I folklivet finner folkkaraktären sitt mest pregnanta och
monumentala uttryck. Därför tänker man sig det ena landets
invånare helst vid ståtliga processioner och pittoreska festligheter,
vid bröllop och gillen, under sång och musik, det andra i all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free