- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
26

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Resa genom Halland i rummet och tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den ena fransen utanför den andra, och med vattrade vägar i
det blå och gröna havet, ända bort till det fjärran Tylesand
med sin fyr utanför Halmstad. Över de forna flygsandsfälten
har nu furuskogen brett sin matta i skiftande schatteringar.
Längre in i landet solar sig den öppna slätten, där vetet
mognar och sockerbetorna svälla, ty det är ett sydligt luftstreck,
och i dungarna på Hallandsåsens norra sluttning kan man
höra näktergalarna sjunga. Men på den högra sidan stiger
terrängen in mot det småländska höglandet, och vid synranden
blåna skogsåsarna. Hav och himmel, slätt och skog, susande
löv och kådig barrskog, blixtrande floder, som skynda mot
Kattegatt — vad kan man mera önska sig, om icke möjligen
insjöar?

Denna praktfulla blick ut över Halland har man från många
olika punkter. Kommer man på stora landsvägen, kungsådran
från Malmö till Göteborg, så dröjer det, tills man närmar sig
Östra Karups kyrka, innan draperierna dragas undan och
synen blir fri. Man får mera av rymd och perspektiv, om man
befinner sig på någon av Hallandsåsens höjder ovanför Båstad.
Allra vackrast är det kanske, när man nalkas Båstad
söderifrån på landsvägen från Grevie och Förslöv. Så länge det
bär uppför, ser man bakom sig Skälderviken, och på andra
sidan bukten springer Kullen med sina blåa berg och skogar
ut i havet — liksom Lots hustru vänder man sig ständigt om.
Men så snart man passerat krönet, vidgar sig Sinarpsdalen
med mjuka kullar, med åkerfält och gårdar i sin famn och
skogsklädda sluttningar, och infattad i denna rika skånska ram
visar sig, djupare ner och längre bort, hallandstavlan. Då
glömmer man ett ögonblick till och med Kullens ädla linjer.
Eller man går tillbaka och stannar på själva vattendelaren, där
man har en glinit av båda scenerierna; liksom Buridans åsna
har man svårt att komina ur fläcken.

II.

Hallandsåsen ligger till icke ringa del i Skåne, liksom ju
Hallands Väderö hör dit. Gränsen går ett stycke öster om
Båstads järnvägsstation, så att denna ovanligt tilltalande
bangård icke är halländsk, lika litet som de båda berömda
badorterna Båstad och Målen — den senare är närmare Båstads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free