- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
34

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Resa genom Halland i rummet och tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barndom fastställt skattens belägenhet, och en bonde i trakten
samlade sina grannar till ihärdigt arbete med spadar och spett
och hävtyg tills stenen äntligen var lyft. Danska kassan
påträffades dock icke, och den illfundiga slagrutan gjorde nu
utslag för själva stenen, så att skattsökarna funderade på att
spränga den. Men Ört har sin egen förklaring: han tror att
slagrutan rörde sig därför att det finns malm i stenen. Vi komma
överens om, att sägnerna om danska kassan i alla fall fått en
tillfredsställande upplösning: det värdefullaste som de forna
herrarna fmgo lämna i sticket var icke silver och guld, utan
själva landet med mark och sten, åsens bergrygg, som binder
samman de båda svenska klenoderna Skåne och Halland.

III.

Södra Halland, som man blickar ut över från Hallandsåsen,
är en av de fruktbaraste trakterna i Sverige, och på de
statistiska kartor man gör upp över åkerarealen är detta hörn lika
kolsvart som de rikaste distrikten i Skåne eller Östergötland
— det är s. k. »helåkerbygd», där praktiskt taget hela jordytan
är uppodlad. Skorstenarna på råsockerfabriken i Genevad, ett
par mil norrut, föra också sitt tydliga språk. Hur kunde
egentligen Abraham Bohlin tala om steriliteten i landskapets södra
del? Förklaringen är nog den, att Halland såg annorlunda ut
1838 än vad det nu gör: flygsandsfälten bredde sig, och
jordbruket var oerhört primitivt. Den som reformerade det, den
som lärde bönderna att gödsla jorden med den rika
lermärgeln, som ligger överallt tätt under ytan, var Peter von Möller,
herren till Skottorp och Dömestorp — man har hans båda
huvudbesittningar inom synhåll, Dömestorp strax nedanför
sluttningen, Skottorp ett par kilometer in på slätten.

I dessa bygder möter man överallt spåren av denne jorddrott,
som haft få likar i adertonhundratalets Sverige ifråga om kraft
att verka och vid överblick. Man far milslångt på den väg han
byggt — en tid fanns det en slagbom, där man betalte
vägpengar för att i någon mån ersätta hans kostnader — genom
skogar han planterat, över ängar, som han vunnit ur träsken,
och åkrar, som han trollat fram ur sanden. Nya redskap,
nya metoder, nya boskapsraser införde han, och hela Halland
blomstrade upp. Han var grandseigneuren, och fastän hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1933/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free