Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Resa genom Halland i rummet och tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
akademien tillerkände honom för hans ordbok över halländska
folkmålen, än i dag prisad av filologerna. Hade man nöjet att
känna Adolf von Möller, att samtala med honom uppe i det
rika biblioteket, dit böcker fortfarande funno sin väg från hela
Europa, att lyssna till hans salta bons mots, som på sin tid
kunnat ge till och med Första kammarens debatter en arom
av spiritualitet, så visste man att den intelligensaristokratiska
traditionen på Skottorp ännu var levande, ty fastän sonen icke
hade faderns varma och kraftfulla optimism, icke var kallad
att verka och handla i stor stil, så var dock även han en värdig
företrädare för en typ, som nu sjunker in i historien: le
gentilhomme campagnard et philosophe. Sjuttonhundratalsdraget
var starkt utpräglat hos Adolf von Möller, som var fritänkare
i ordets fulla bemärkelse, en skeptiker och en man utan
illusioner; hela hans sirliga, utsökt ironiska väsen hade en doft av
ancien régime, och det är sällsamt att tänka, att det var en
sommardag 1931 han vigdes till ro på Skummeslövs kyrkogård.
Sjuttonhundratalets skugga faller över sädesfälten på
Laholmsslätten i ännu en annan form, ty på Dömestorp satt 1796—
1799 ingen mindre än Carl August Ehrensvärd, som lämnade
flottan i sorgen över att icke ha segrat vid Svensksund och
sökte tröst i lanthushållningens armar. Herrgården ser i våra
dagar ut på samma sätt som då Ehrensvärd övertog den, alldeles
nybyggd, av sin företrädare baron Gustaf Stjernblad, och det
är ganska sällsamt att finna, huru den som räknats för Sveriges
originellaste och störste estetiker nöjde sig med ett residens, som
icke gör anspråk på klassisk formfulländning.
Ekonomibyggnadernas gråstenslängor äro mera imponerande än
corps-delogiet, tanken på det nyttiga dominerar. Men man har från
Dömestorp en hänförande utsikt över Hallandsåsens nordsida,
och Ehrensvärd har i sina brev till Sergel ritat av samma vy
över Laholmsbukten som vi nyss beundrat. För övrigt kastade
han sig under dessa år med hela sin eldsjäl över jordbruket, där
han hade de djärvaste och mest himlastormande idéer; det är ett
obetalbart nöje att studera de brev, som han från Dömestorp
skrev till professor A. J. Retzius i Lund. Ingen har varit mera
övertygad om den rena teoriens värde än Ehrensvärd, och med
ett oförskräckt mod, som svenska flottan icke överträffade vid
Svensksund, bröt han sönder alla gamla sedvanor och all
slentrianmässig praktik: han sådde icke säden, han planterade den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
