- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
65

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Resa genom Halland i rummet och tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upprest lejon, spikklubbor, vapen och flaggor, och fastän den
heraldiska vetenskapen aldrig var nöjd med det, symboliserar
det för lekmannen begripligt nog både de krigiska
kaparbragderna och redarens-finansmannens gyllene lycka. Dessutom
möter man där gravstenar, som rests på kyrkogården över hans
far, skepparen Anders Börjeson på Gatan och hans farfar, Börje
Anderson; vid restaureringen flyttades de hit. På den
förstnämnda ser man det stora gungande skepp, som på Onsala
kyrkogård var det stolta yrkesemblemet.

Går man så ner i kryptan, med sina låga valv och sitt
tegelgolv av smala, ålderdomliga plattor, så står man i ka
parhövdingens gravkapell; och där träffar man ännu en gravsten, över
Anders Larsen paa Gaden, som troligen var hans farfars far.
De ha alla till slut samlats hos släktens ryktbaraste son; och
även hans änka Ingela, skeppardotter från trakten, som
fortsatte att driva rederiet och gifte om sig med en överste
Browald, tog efter döden lugnt och självklart sin plats vid sin förste
makes sida, som om allt senare i hennes tillvaro alls icke kunde
räknas. Men så hade han också ett viloläger att bjuda henne
som intet annat kunde tävla med. De vita
marmorsarkofagerna med sina stolta inskriptioner på latin och svenska, på
prosa och vers, tala om parets självkänsla. Man förstår att
sägnerna vuxit med oerhörd frodighet kring dessa kistor —
legendutvecklingen har intressant belysts av Bengt Hildebrand
i Personhistorisk tidskrift (1928) —; uppenbarligen är det blott
en poetisk fantasi, att de varit avsedda för Fredrik IV och
hans gemål men kapats av Gathenhielm, det är icke heller sant
att de finnas i dupliker i Boskilde domkyrkas kungavalv;
marmorn må vara från Italien, men de ha ordentligen importerats
i Göteborgs hamn enligt räkenskaper i kammararkivet, och man
ser att årtalet för Gathenhielms död huggits in samtidigt med
inskriften, medan änkans dödsår kompletterats efteråt. Men
det sanna i sagan förblir att sarkofagerna äro av kunglig prakt.

Gåtfull förblir mannen själv. Hela hans lysande meteorbana
var ändad innan han fyllt trettio år. Var han krigare eller
finansman, eller bådadera? Hade han själv luktat krut och blod,
eller var han endast spindeln, som knöt näten, den hänsynslöse
och sluge spekulanten, som utnyttjade krigets chanser? Han
gick på kryckor, men hade han blivit invalid genom tappra
sår? Hur förhöll det sig med hans sista mystiska affärsföretag,

5. stf 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free