- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
77

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Halland i fågelperspektiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Halland i fågel per spektiv

gades att söka sitt utlopp på annat håll; från dess norra sida
letar sig Rolfsån ut till Kungsbackafjorden.

När vi nu flugit över Halland från söder till norr förstå vi
hemligheten med kontrasten mellan Sydhallands breda kustslätt
och Nordhallands kuperade kustland med dess dalar och
småslätter: den ligger främst i att Nordhalland är ett mer
sönderbrustet område, medan den sydhalländska slätten vilar på en
jämnare berggrund, över vilken höglandet höjer sig med en mer
enhetlig sluttning. Slätten har övertäckts av sand- och
leravlagringar, avsatta i det hav som efter istidens slut svallade
däröver. Men havets avlagringar ha blott delvis kunnat fylla ut
Nordhallands djupa sprickdalar och utjämna dess kraftiga
landskapsformer. Övergången har dock varit mjuk; vi ha sett de
isolerade bergöarna bli flera och sluta sig tillsammans allt tätare
ju längre mot norr vi flugit. Det är blott en gradskillnad i
intensitet, ej en artskillnad mellan Nordhallands och Sydhallands
topografi.

Motsatsen mellan kustlandets låga plattform och det
sydsvenska höglandet i större delen av landskapet är troligen ett
mycket gammalt drag. Möjligen äro branterna mot sydsvenska
höglandet betingade av jordskalv, som åstadkommit
förkastningar, varigenom slätten sänkts i förhållande till höglandet.
En senare åsikt ser i de skarpa stigningarna mot höglandet
väldiga, av havet utarbetade abrasionsbranter, och de isolerade
små bergen och bergknallarna på kustslätten uppfattas som av
havet utskulpterade motståndskraftigare rester av platån.

Över kustlandet flögo vi mot norr, nu svänga vi vårt
flygplan in mot platålandet, mot Västgöta- och smålandsgränserna.
Här befinna vi oss över ett land, som låg utom räckhåll för
det hav, vilket efter istiden översvämmade stora delar av Sverige;
havet nådde i norra Halland högst 100 meter över den
nuvarande havsytan, på Hallandsås ej högre än 60 meter. Eftersom
lera endast kan avlagras på lugnt och något så när djupt vatten,
äro inga större odlingsbara slätter tillfmnandes kring ishavets
högsta nivåer eller därovanför. Den kulturmöjliga jorden blir
därför mindre, gårdarna färre, skog och mossar härska.
Platåerna och bergknallarna växa i höjd. Även i det nordligaste
Halland, som blott når ett par mil i bredd, finna vi höjder på
150—170 m. Det är en kärv kraft över landskapet, som
imponerar. På färden söderut över höglandet passera vi åter Viskan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free