- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
80

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Halland i fågelperspektiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som strax väster om landskapsgränsen går fram i en rak,
säkerligen av spricklinjer betingad dalgång av mer än 100 meters
djup. Inom Västergötland, i den räta vinkel som
hallandsgränsen här gör men blott 1/2 mil från denna, se vi Valesjön
och Fevren djupt insänkta mellan kraftiga platåryggar.
Stränderna stupa raklinjigt och brant i sjöarnas nordsydliga
huvudriktning.

Vi svänga åt sydost och se ut över det mörka höglandet.
Det är ett skogigare landskap än vi förut mött. Intet hav har
här slagit mot klipporna och tunnat av moräntäcket, som är
skogens rätta jordmån. Den buckliga terrängen är till större
delen skogklädd, åkerlapparna ligga strödda, men med seg
arbetsvilja har ändå brutits bygd i ödeskogen. Vattenytor glänsa
i sänkorna; vi glida fram rätt över sjön Barken mellan
Nösslinge och Källsjö socknar. Den visar mer mjukt rundade
konturer än Valesjön och Fevren.

Så fara vi vidare åt sydost, flyga över Ätrans smala dalfåra
men se hur den vidgar sig vid Yngeredsfors, där ån vid
platåområdets rand bildar fall ned mot slätten, som här skjuter in
som en kil. Mellan Ätran och Nissan höjer sig skogslandet i
mäktiga isolerade platåer; i Fästumperåsen (205 m) möter här
Hallands högsta punkt utanför Hallandsås (226 m). Snart öppnar
sig under oss Nissans dalfåra, bredare och djupare än Ätrans,
och vi skymta ett eller annat av dess många fall och de
betydande fabriksanläggningarna därinvid.

Och så flyga vi fram över det sydhalländska skogslandets
monotona yta. Den är på liknande sätt som kustslätten mer
massiv och mindre söndersplittrad än Nord- och Mellanhallands
mer kuperade terräng. Dalarna skära ej så djupt ned. I fall
på fall söker sig Lagan nedför höglandet. Majenfors, Bassalts,
Övre och Nedre Knäreds, Skogabys och Karseforsens fall bilda
sydsvenska höglandets största kraftresurser och ge kraft och
ljus åt en stor del av Sydsverige. De sista av Lagans fall, vid
Laholm, ligga inom slättens område.

När vi flyga över Knäred få vi en god bild av detta
ålandskap, där människan förvandlat hela det forsande loppet till
en rad långsträckta slingrande sjöar och mellanliggande
skarpare fall på tillsammans nära 100 meters sammanlagd fallhöjd,
den längsta helt reglerade flodsträckan i södra Sverige. Bortom
ådalen löper den jämna horisontlinjen i detta sydhalländska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free