- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
100

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mårten Sjöbeck: Den försvinnande ljungheden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vata äganderätten. Endast staten bevarar på några håll större
samlade markarealer. Jorden har blivit en handelsvara.
Samfälligheterna ha splittrats och styckats i smådelar, vilka
utlämnats till individuell företagsamhet. Att denna icke bjuder plats
för gamla kulturformer är tydligt. Staten har trätt i spetsen
för ljunghedarnas återplantering, och den enskilde följer efter.
Därvid ombildas hedområdena till gran- och tallåkrar. De äro
ingalunda estetiskt tilltalande, men de ekonomiska synpunkterna
bli bestämmande för staten likaväl som för den enskilde.

Det må vara en om ock dålig tröst för alla beundrare av det
storvulna i ljunghedens skönhet, att underlåtenhet att plantera
icke i och för sig skulle förmått rädda ljungheden och dess
skönhetsvärden. Som kulturmark är den dömd att vika efter samma
lagar, som bjuda alla äldre kulturformer att försvinna. Endast
där bonden med seg konservatism alltjämt brukar sina fäders
jord förmår man ännu någon tid framåt skönja det äldre
landskapets konturer. Särskilt blir detta fallet inom den brutna
terrängen norrut — huvudsakligen norr om Ätran — där berg
omväxla med trånga dalar. Den egenartade landskapstopografien
har där bevarat mycket i det gamla bylandskapets struktur,
därför att nutiden icke förmått rubba bergen och därmed de
grunder, som blevo bestämmande för bylandskapets utbildning inom
dessa trakter. På många håll inom dessa områden har
bylandskapet förblivit i stort oantastat. Bergsplatåerna bilda alltjämt
kala utmärker, där ljungen envist framhärdar. De känneteckna
hela norra Halland, liksom också södra Bohuslän, där den
landskapliga kontrasten mellan byarnas gamla inägor och utmärker
alltjämt är frapperande.

Särskilt ålderdomliga verka de trakter som ligga mellan
Kungsbacka och Varberg. Jag tänker här icke så mycket på
västkustbanans omgivning som på de områden, som gruppera sig längre
österut. Man erinrar sig de breda ljungbevuxna åsarna inom
Gällinge, Idala, Frillesås och Veddige socknar. Detta landskap
visar sig ånyo i Viskadalen, upp till trakten av Horred samt i
Tofta-Deromedalen, där de begränsande nakna bergen, klädda
endast med ljung, utveckla sina sköna former. Mellan Varberg
och Falkenberg utbreder sig heden stor och vid över de med
karaktär formade bergen inom Sibbarps och Ljungby socknar.
Ljungheden ger där alltjämt ett starkt intryck—oförglömliga
landskapsvyer. Söder om Falkenberg har nutiden gjort mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free