- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
104

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Den halländska stranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




Lennart von Post:


DEN HALLÄNDSKA STRANDEN



Sol. Hav. Sand och ärriga klippor. Sand, som bränner på
kroppen. Som kan lysa och ligga krusig som nyfallen snö. Men
som också kan piska skinnet och yra samman i drivor. Klippor,
grå av mossa och lav eller vinröda av blommande ljung,
pati-nerade av väder och vind, sköna i sin nakenhet. Ett vidöppet
hav, som ångar och ler, eller ryter och bryter och kommer själva
luften att smaka salt i munnen.

Är inte detta några av de minnesbilder, som främlingen för
med sig från den halländska stranden? Eller minnes han
bara myrstacksmyllret på plagen, tältens och parasollernas
brokighet och sommarflörten mellan dynerna eller i badbergens
skrevor?

Men stranden är inte bara en fägnad för öga och
skönhetssinne och ett staffage till semesterglädjen. Den är ett levande
väsen, värt att verkligen lära känna. Alla som gästat kustlandet
— i Halland eller annorstädes — ha bevittnat, hur dess lynne
kan skifta med solen och gråvädret. För somliga ter den sig
bistert tillknäppt och avvisande. Andra minnas den kanske mest
som en skämtsam lekbroder till vågorna och vinden, som
någonting nyckfullt och ystert labilt, som inte kan tagas på allvar.
Dock, allt detta är sådana utvärtes ting, som strandens mera
flyktiga bekantskaper få nöja sig med att se. Vid närmare
umgänge avslöjar den sig som en högst respektabel byggmästare,
säker i sitt yrke och stadgad i sina vanor. Och den har sin
historia. Som allt annat i naturen är stranden, sådan vi nu se
den, varken ett stundens barn eller något av begynnelsen
färdigt och oföränderligt. Den lever, växer och tynar. Och den har
gjort så genom tiderna, i generation efter generation.

Låt oss försöka komma till tals med den halländska stranden
där den fått leva sitt eget liv, ostörd av människorna! Kanske
skola vi finna den hågad att berätta något om sig själv, om sitt
liv i dag och om sina ätteminnen från fordom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free