- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
110

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Den halländska stranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ändlöst, obrutet av öar och skär, ligger havet framför oss.
Som en matematiskt konstruerad girlandlinje löper
strandkonturen mellan de båda högre halvöar, som flankera den tre
kilometer breda bukten, utan den minsta lilla vik eller udde. Jämn
som ett golv sluttar sandremsan närmast vattenbrynet ned mot
vattnet och fortsätter ut under detta. Ett litet stycke upp se vi
en sträng av havstång, som vattnet kastat tillhopa. Såvida den
nu icke blivit sammandragen i högar längre upp på stranden
eller bortforslad, ty tångtäkten till gödsling av åkrarna är ett
viktigt led i kustbygdens lanthushållning. När sjön lagt sig efter
en blåsvädersdag, kan sandbottnen vara liksom vattrad i ett
vackert mönster av små mjukt buktande åsar och fåror, alla med
längdutsträckningen järns med strandkonturen. Det är
»böljslagsmärken», framkallade av friktionen vid vattnets rörelse över
sanden. Samma sak se vi även här och där uppe på det torra.
Där är det vindens spel över sandytan som haft enahanda
effekt.

Men vindens verkan är kraftigare än så. Få äro de
sandstränder av detta slag, där icke till sandplanet vid vattnet
ansluter sig en gördel av flygsandsdyner. Dynbältet börjar vid den
höjd på stranden, dit vattnet når vid normalt högvatten. Det
kan bestå av en enkel, sammanhängande vall. Det kan vara
ett system av vallar, den ena innanför den andra. Det kan ligga
kulle vid kulle i ett regellöst virrvarr. Och det kan ha bildat
sig ett fält av flygsand, som räcker långt in i landet, med
»vandringsdyner», som dock numera mestadels äro bundna av
naturlig eller inplanterad växtlighet. Flygsanden hör till det halländska
kustlandskapets speciella kännemärken. Och den har varit en
fara, som befolkningen ständigt haft att bekämpa och som först
på senare tid blivit avvärjd.

Första förutsättningen för att flygsandsdrift skall uppstå är
naturligtvis sand, massor av sand, av lagom finlek och utan
bindande växttäcke. Den andra är ett läge, öppet för en kraftig vind
med någorlunda bestämd huvudriktning. Båda dessa
förutsättningar äro högeligen förhanden i Sydhallands kustbukter.
Sanden finns där, det ha vi sett. Lä saknas. Och särskilt under
sommaren är det inte så många dagar, som det blåser annan
vind än nordväst, väst eller sydväst. Om vi ej veta detta förut,
kunna vi se det på de vindpinade träden. Krumböjda och
tilltygade i grenverket, stå de som levande väderflöjlar, som stannat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free