- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
113

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Den halländska stranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Försöken att hejda flygsandens invasion över landet ha varit
varjehanda. Man har planterat gräs av olika slag — mest
strandråg — ljung, pil, tall — på senare tid särskilt den vindhärdiga,
men allt annat än skönvuxna bergtallen — o. s. v. Man har
byggt regelrätta skanslinjer till åkerns skydd mot fienden från
havet. Vid den avancerande dynfronten har man t. ex. uppfört
en kraftig och tät gärdesgård av störar och risflätning, ett
»sandgärde», avsett att skapa ett lä, där sanden skulle lockas att
stanna. Och sedan har man efter bästa förmåga försökt hålla
den nya dynen stilla genom att bekläda den med grästorv, tång
eller ljung och medels nya sandgärden. Förr, innan
myndigheterna på allvar tagit sig an saken, sköttes försvaret mot
flygsanden med allmän värnplikt. Varje jordägare hade att, efter
sitt hemmanstal, leverera en bestämd mängd gärdsel och ris eller
vissa lass ljung eller havstång till skansverkets vidmakthållande.
Numera äro emellertid alla Hallands större flygsandsfält
lyckligen förvandlade till skogsmark.

Nu ha vi visst själva råkat att driva bra långt inåt land. Men
låt oss skynda tillbaka till stranden för att höra vad han just
skulle till att avslöja, när vi behagade avvika. Det vare vår
ursäkt, att också flygsanden är en av strandens produkter, och att
flygsandsbildningen i lika hög grad tillhör dess livsprocesser som
avsättningen av strandsanden själv.

En sådan strand, som den vi kunna studera i Harplingebukten
och i de många andra sandbukterna i Halland, har, om man ser
på vad där försiggår, uppgrundningen av vattnet och
påbyggandet av landarealen som sitt kännemärke. Naturligtvis gör havet
även där vad det kan för att vidga sitt område. Men vågornas
nedbrytningsarbete överflyglas totalt genom den ständiga
tillförseln och pålagringen av nya sandmassor. Och det märkliga
i arbetsmekaniken vid denna strandtyp är, att ju våldsammare
sjön bryter in över stranden och ju mera den stökar om på
denna, desto kraftigare blir samtidigt anhopningen av nytt
påbyggnadsmaterial.

Låtom oss titta litet närmare på vår Harplingestrand. Och
nu blir baddräkten den rätta arbetskostymen. Ty vi måste ut
i vattnet för att riktigt komma under fund med förhållandena.
När vi komma ned emot vattenbrynet, börjar det sticka i
fotsulorna. Sandytan är inte längre så där len och behaglig att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free