- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
158

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ew. Sterner: Lax och kraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ew. St er ner

borta och satte liv i droppen, lyfte upp vattnet och väckte de
vindar som sände molnen mot våra kuster. I småländska
höglandet dalade dropparna ner som snö eller regn och följde
Lagans lopp. Nu hejdas de vid varje hopp utför backen och
plundras på kraft, på en del av den laddning energi, solen gav
dem till färdkost. Hindret för strömmen heter hjulet, äldst och
bäst av snillets alla uppfinningar efter elddonet. Ty det grovt
tillyxade trähjulet blev i tidens fullbordan en stålstark turbin,
en av den modärna teknikens största triumfer, av oskattbart
värde för vårt vattenfallsrika men stenkolsfattiga land.

Sedan det nutida vattenhjulets urtyp, Francisturbinen, såg
dagen har uppfmnarsnillet under mer än ett halvsekel sökt
förbättra och fullända konstruktionen. Med en effekt som är
ingenting mindre än »största möjliga» skulle naturkraften överföras
å en maskinaxel. Francisturbinen måste göras alltmera
snabblöpande, och en svensk professor, Hj. O. Dahl, nådde härvidlag
så långt man kanske kunde komma. Men turbintekniken hade
växlat in på nya spår.

En tysk professor, Kaplan, som inte var nöjd med den
hävdvunna typen, med Francisturbinens många fastnitade skövlar
i det stela löphjulet, trollade fram en säregen strömsnurra, en
snabblöpare vars hjul liknar en propeller med rörliga vingar.
Och skovlarna, de vridbara vingarna — inte flera än fyra —
ställas in i den vinkel som allra bäst tar mot törnen från våra
vattendroppar. Svenska fackmän fullkomnade uppfinningen och
byggde en regleringsapparat, det ytterst sinnrika maskineri som
sköter inställningen. Vad man vunnit är vackra vägar och
vinklar för vattnet och den jämnaste verkningsgrad allt ifrån
överbelastning — då dropparna trumma på för fullt — ner till
lägsta belopp. Och just denna typ är som gjord och smord
för vårt lands låga fall.

Vid de fem fallen i Lagans övre lopp genom Halland var
det emellertid Francisturbiner som togo mot stöten och stulo
kraften. Sammalunda blir det nu: hela, höga Karseforsen pressar
på och piskar två Francishjul. Genom en avloppskanal föres
vattnet undan och rinner åter fram i Lagans gamla fåra nedanför
forsen. En halvmil flyter floden lugn och maklig. Men maktlös
är den inte. Vid Laholm väntar sista stupet, och här väntar
en Kaplanturbin med sina smidiga vingar. Fallhöjden är inte
tio meter, föga mer än tredjedelen av Karseforsens. Men denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free