Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Bissmark: Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halmstad
Kännedomen om en stads äldre öden gör det möjligt för
främlingen att finna ett och annat av intresse, som han eljest skulle
gått likgiltig förbi. Det är från denna synpunkt jag ansett den
här lämnade kortfattade orienteringen vara av ett visst värde.
Emellertid tvingas man till större knapphändighet, när det gäller
att skildra stadens senare utveckling. I mångt och mycket har
denna utveckling varit likartad med många andra svenska
småstäders. Klagan över stor fattigdom och det tryckande
skatteoket var under 1700-talet det stående ämnet för stadens
besvär. Handel, sjöfart och övriga näringar bedrevos under små
förhållanden. 1800-talet medförde här som annorstädes en
uppblomstring, som ledde till ökat välstånd. Vad »staden inom
vallarna» beträffar medförde detta att de gamla husen nedrevos
och ersattes med andra. Det är huvudsakligen
1840—1870-talen som satt sin prägel på bebyggelsen inom denna del av
staden. De flesta av husen utmärkas av en enkel, tilltalande
stil, som starkt avsticker mot vad slutet av samma århundrade
bragte till stånd. I förstäderna är naturligt nog bebyggelsen
mera modärn. Stora områden upptagas av enfamiljsvillor, men
vid sidan av dessa utvecklas en rik provkarta på allt vad de sista
femtio åren kunnat åstadkomma av smak och smaklöshet.
Staden har för närvarande cirka 24 500 invånare. Den kan
numera anses som en industristad, under det att ännu för
femtio år sedan sjöfart och handel voro huvudnäringarna.
Textilindustrien representeras av Slottsmöllans gamla fabriker samt
ytterligare två anläggningar. Den mekaniska industrien är väl
företrädd, likaså skofabrikationen, kvarnindustrien m. m.
Rederinäringen, som en gång utgjorde stadens stolthet, har numera
minskats till sådana proportioner, att man knappast kan anse
den äga någon större betydelse för samhället. Trävaruhandeln,
som i mitten och slutet av förra århundradet utgjorde
ryggraden i stadens affärsliv, har numera tynat. I stället ha andra
grenar av handeln blomstrat upp, så att man dock ännu har
skäl att tala om Halmstad som en livlig handelsstad.
Vad bör nu en resande främling se i Halmstad, och hur skall
han lämpligen ställa sina steg?
Den förnämsta byggnaden är otvivelaktigt slottet, som är
uppfört i holländsk renässans och trots hårdhänta
ombyggnadsarbeten bevarat mycket av sin stil och stämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
