Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren: Namn och bygder i Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med den låga nivå ortnamnsforskningen på Roséns tid intog, är
det nog riktigt att lottkastningen kunde avgöra frågan lika bra som
de lärde. Den nutida ortnamnsforskningen däremot har säkrare
metoder och kan bättre lösa uppgiften. Om den na överhuvud
förtjänar arbetet därmed. Därpå tycks Rosén ej vara så säker. Han
levde under en tid då nationalekonomien övergått till en religiös
tro. Och från ekonomisk synpunkt är frågan skäligen likgiltig. Hans
skämtsamma och tvivlande syn på saken var den tiden fullt
berättigad.
Men nu förstå vi bättre själsvetenskapernas betydelse. De andliga
värden, som t. ex. hembygdsforskningen de senaste åren skänkt vårt
folk, äro säkerligen av större betydelse för landets lycka än många
berömda naturvetenskapliga landvinningar.
Namnet Varberg har senast förklarats av professor Adolf Noreen
som »vaktberget». Den översättningen är icke riktig. Den som litet
bättre känner till den halländska topografien och det fornnordiska
försvarsväsendet skall finna en annan mera övertygande förklaring.
I sin på 1200-talet författade berömda nordiska historia Heimskringla
berättar Snorre Sturlasson att under den norske konungen Håkon
den gode fastställdes, huru krigsskeppen skulle mobiliseras. Då
utländsk här kom i landet, skulle allmänt uppbåd ske. Detta tillgick
så, att man tände vårdkasar på höga berg så nära varandra, att man
kunde se från den ena vårdkasen till den andra. Det berättas att
härbudet med denna enkla optiska telegraf behövde sju dygn för att
gå från det sydligaste till det nordligaste häradet i Norge.
Dylika vårdkasar kallades i västra Sverige vardhe eller varde. Ett
berg med vardhe kallades vardhberg, vilket förkortades till varberg.
Ett berg å nr 9 Torpa i Torpa socken, Himle härad, kallas ännu
Våern (d. v. s. Vården). Det berättas, att man tänt vårdar där.
Staden Varberg är uppkallad efter sitt läge i närheten av Varbergs
slott, som i sin tur uppkallats efter det höga vårdkasberg, varpå det
ligger. Visserligen har staden under seklernas lopp vandrat från den
ena platsen till den andra. Det s. k. Nya Varberg eller Nyby låg så
långt bort som vid Himleån. Men Gamla Varberg eller Gamleby låg
rätt nära slottet. Innan staden fick sitt nuvarande namn, synes den
ha hetat Getakärr, av Saxo Grammaticus på latin kallad Lacus
Caprinus. Namnets första del hör möjligen samman med namnet på
den stora utanför slottet belägna Getterön. Något stort samhälle har
Getakärr aldrig varit. Vad den handelsplats, som varit belägen vid
Gamla Köpstad söder om Varberg, hetat, är obekant.
I norra Halland finnas emellertid flera berg med namnet Varberg.
Dessa berg ha i regel det gemensamt, att de en gång, enligt
traditionerna, uppburit vårdkasar, som antänts då fiender hotat landet.
Ett Varberg ligger i Lindbergs socken norr om staden Varberg.
Enligt Richardsons beskrivning över Halland 1752 skall här »i gamla
tider» ha funnits en vårdkase.
Söder om Varberg vid Raneliar fanns enligt Bexells Hallands Historia
också ett vårdkasberg med namnet Varberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
