- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
222

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joh. Kalén: Heliga platser på Hallandsgränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Joh. Kalén:

HELIGA PLATSER

PÅ HALLANDSGRÄNSEN

Hallands gräns mot Västergötland och Småland har normerats
genom skriftliga urkunder så tidigt, att den äldsta av sådana
gränslistor, det s. k. Danaholmsfördraget, förskriver sig från omkring 1050.
Från 1200-talet föreligga två sådana urkunder: Valdemar II.s
Jordebog av år 1231 och västgötalagens gränsförteckning, troligen från
omkring 1280 (eller början av 1300-talet). Båda upptaga en mängd
rå-punkter. År 1481 hölls från svensk sida särskild gränsesyn, som dock
omfattade endast ett härad, nämligen Askims. Vid mitten av
1500-talet hade klagomålen över osäkerheten rörande gränsens rätta
sträckning och de därav följande stridigheterna nått en sådan höjd, att
båda regeringarna ansågo det nödigt att utsända särskilda
kommissioner, som skulle på ort och ställe övertyga sig om läget och
skriftligen avfatta förteckning över gränspunkterna. Resultaten framlades
för Sveriges del 1554 och från dansk sida 1555, men någon enighet
vanns inte. Ungefär femtio år senare — år 1603 — fick arbetet göras
om, men så kom Brömsebrofreden 1645 och överförde Halland till
Sverige.

Alla de åldriga namnen på de gränsmärken, som upptagas i nu
nämnda listor, äro ytterst intressanta ur både språklig och
topografisk synpunkt. Men en del av dem ge därutöver vissa
upplysningar av kulturhistorisk, bebyggelsehistorisk och folkloristisk art.

Särdeles påfallande för den halländska gränsen är den ovanligt
starka frekvensen av namn, som visa sig hava på ett eller annat sätt
stått i relation till forntida kultförhållanden och gravskick, antingen
detta kan anses ha berott därpå, att gränsen såsom helig mark
liksom dragit till sig heliga handlingar, eller därpå att man med
förkärlek dragit fram gränsen till och över heliga platser, för att den
såmedelst skulle vinna helgd. En kort översikt av hithörande
halländska gränsmärkesnamn kan möjligen vara av en smula intresse.

Enligt svenskt krav, som envist fasthållits under mer än 600 år,
skulle gränsen gå mitt igenom byn Dvärred (Duaerghasrud) i Lindome
socken, så att två av byns fyra gårdar skulle tillhöra Sverige och
två Danmark. Först genom skiftesförrättning år 1833 avgjordes det,
att hela byn skulle höra till Halland. Själva gränsmärket i byn
utgjordes av en hällkista, som märkvärdigt nog ännu i dag står
orubbad. En hällkista heter i bygdens mål dvärgehus. Uppenbarligen
har detta ord sitt ursprung i folktron, att sådana åldriga gravar voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free