Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ärland Noreen: Läckö slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under början av Gustav Vasas regering synes slottet ha varit
ganska förfallet, men sedan Svante Sture år 1543 erhållit Läckö
i förläning, påbörjades iståndsättningsarbeten, vilka att döma
av antalet därtill beviljade dagsverken måste varit ganska
omfattande. År 1566, under nordiska sjuårskriget, brändes Läckö
av Daniel Rantzau.
1571 erhöll Hogenskild Bielke Läckö såsom friherrskap. Han
miste det igen 1591, sedan han råkat i onåd hos Johan III,
men återfick det 1594 av Sigismund, för att mista det andra
gången år 1600, då han själv fängslades; han blev sedermera
avrättad.
Hogenskild Bielke och hans maka Anna Sture vistades långa
tider på Läckö, och slottet torde under denna tid i stort sett
ha varit i gott stånd och blivit väl underhållet. En stor del
av de kalkmålningar, som finnas bevarade här och var i slottet,
torde vara från denna tid.
Hogenskild Bielke efterträddes av hertig Johan av
Östergötland, Johan III:s son med Gunilla Bielke, men redan 1610
återgick Läckö genom byte till Kronan.
År 1615 tilldelades slottet med kringliggande socknar såsom
grevskap Jakob De la Gardie, den berömde fältherren, gift med
Ebba Brahe. Denne utförde betydande om- och påbyggnader.
Tredje våningen av huvudborgen härstammar i stort sett från
hans tid, ehuru rummens inredning förändrats senare. Några
dekorerade trätak samt sannolikt en del av kalkmålningarna
äro från denna period.
Jakob De la Gardie avled 1652 och efterträddes av sin son
Magnus Gabriel, den egentlige skaparen av det Läckö, som
bibehållits till våra dagar.
Denne lysande ädling, Kristinas bortskämde gunstling, Karl
X:s svåger (han var förmäld med Karl X Gustavs syster Maria
Eufrosyne av Pfalz-Zweibrücken), innehavare av en mängd av
rikets högsta ämbeten och ägare av jordegendomar av ett
konungarikes storlek, har ju ett tvivelaktigt anseende i vår
historia som krigare och statsman, men som kulturspridare, som
gynnare av konster och vetenskaper har han ett stort och
lysande namn, som ingen kan göra honom stridigt. Allra mest
beundransvärd var han kanske som byggherre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
