Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ärland Noreen: Läckö slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsträckning till slottsbygget samt kringströvande löst folk, ja
t. o. m. »ogärningsmän i smärre delictas» skulle om dagen
brukas i arbetet, men om natten förvaras i häktelse.
»Folket skall med goda ord lockas till arbetet», står det på
ett ställe i arbetsinstruktionen, och man skall inte i onödan
träta med dem, men om de begå några förseelser skola de
straffas: »icke ofta, men när det sker desto hårdare». Och att
detta inte bara var tomma ord, därom vittnar en uppgift att
en av målaregesällerna blivit straffad så, att han inte längre
var brukbar för arbetet.
»Om Herren icke bygger huset arbeta de fåfängt, som därpå
bygga», heter det vidare. Uteblivande från morgon- eller
aftonbön bestraffades därför med prygel.
Karl XI:s reduktion gjorde ett hastigt slut på både Läckös
och Magnus Gabriels storhetstid. Magnus blev så småningom
av med sina egendomar, den ena efter den andra. Ingen
drabbades hårdare av reduktionen än han, ingen hade heller så
mycket att mista, och att han djupt kände sitt fall, därom
vittnar bl. a. den av honom författade psalmen 471 i svenska
psalmboken. Sina sista år tillbringade han på Vänngarns slott, som
då var det enda han hade kvar, och det torde varit med
blandade känslor han vid sina antagligen ganska täta besök i
slottskyrkan läste den inskription, han under sin välmakts dagar
låtit anbringa på främsta bänken: »Gud förkastar icke the
mechtiga thy Han ähr och mechtigh af hiertans grund».
Också för Läckö börjar nu förnedringens tid. Utarrenderat
till än den ene, än den andre, har slottet under de två senaste
århundradena huvudsakligen varit ett föremål för skövlingar.
Den förste som »plundrade» var Magnus Gabriel själv, vilken
före slottets överlämnande till Kronan passade på att bortföra
så mycket han kunde få med sig av lös och fast inredning,
möbler, gobelänger, plafonder m. m. 1746 låter Fredrik I föra
bort de ståtliga bataljmålningar och porträtt, som utgjorde
riddarsalens inredning och som nu återfinnas på Karlberg. Karl
Gustav Tessin, som innehade slottet åren 1657—70 lät avlägsna
en mängd vackra spisar, måla över ett antal rumsinredningar
samt taga bort de vackra svalgångar i två våningar, som löpte
runt yttre borggården. 1830 ägde den över hela landet
beryktade auktion rum, då Läckö berövades det lilla som fanns kvar
av lösa målningar och möbler, och 1866 lät Karl XV på för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
