Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Selander: Kring Sylarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längre och helt utplånats inom ett eller annat sekel. Men långt
efter det hela vår kultur är förintad, vårt språk utdött och vårt
folk försvunnet ska Lunndörren alltjämt ligga som nu och vänta
på den dag, då dess väggar ska genljuda av stegen från sagans
giganter.
Överallt möts man av samma visshet; fjällvärlden skapades
inte med tanke på människan. Denna mark kan aldrig odlas;
och då Sveriges hela land för längesedan är fullbyggt med
villastäder och fabriker, ska fjällen förbli sådana de varit sedan
årtusenden, obebodda, ödsliga och fria. Här kan människan
ingenting förändra, här verkar endast de stora, elementära krafterna,
frostvittringen, regnet, stormarna, som tålmodigt, under sekel
efter sekel, skulpterat ut fjällens ansikte. Marken sträcker sig
naken under en större rymd än någonsin eljest, en rymd där
alla himmelens väder har friare spelrum än annars. Tjockan
kommer vällande och sveper in allt i sin trötta, grå förtvivlan;
solen bryter fram, och hela landskapet tindrar upp i ett leende;
molnen tornar sig, dröjer en stund vid fjälltopparna och vandrar
vidare, medan deras skuggor glider fram över vidden som sorgsna
tankar. Och genom fjälldagens ständiga, dramatiska växling av
solfläckar och molnskuggor, över hedar och blomängar vandrar
en liten människa, nästan osynlig under fjälljättarnas stupande
branter — bort från sig själv, mot något som ligger högre och
närmare den fria, ändlösa rymden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
