- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1933. Halland /
351

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - H. N. Pallin: Singivagge. En rekognoscering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kartskiss visande de
olika lederna mellan
Kebnekaise
turiststation och Tjäktjadalen.
Den grovt prickade
linjen utmärker leden
genom Singivagge.

trädas. När man kommer fram under Tuolpagorniväggen, kan man
iakttaga en tydligt markerad renstig, som över en grönskande slänt
leder upp mot sluttningen av detta berg. På denna stig slår man
in och följer den sedan över växlande sidlutningar. Den leder
genom den bästa terrängen fram till den svåraste punkten på leden.
Dalen mellan Singitjåkko och Tuolpagorni drar här ihop sig, med
bäcken djupt nedskuren på vänster hand och Singitjåkko tvärbrant
stupande mot klyftans södra sida. Man blir nu benägen att söka sig
högre upp i Tuolpagornisluttningen, men kommer då in i
svårklättrade tvärbranter, vilka icke kunna anses lämpliga för vanliga turister.
I fonden bildar bäcken ett högt vattenfall, som ger liv åt den
storslagna tavlan.

För den fortsatta marschen måste man hålla sig tätt ovanför detta
vattenfall, där den starkt snedlutande stigen är som mest utsatt och
i svår rasterräng går runt en framspringande kant av fjället. Längre
in i dalen går stigen så småningom över på mindre starkt lutande
berg. Man får där i stället hålla högre upp i fjällsidan och
kommer så slutligen in på något jämnare mark ungefär vid den punkt
i dalen, där bäcken bildar ett av sina första vattenfall i den djupa
kanjon, som då i det närmaste passerats.

Vid undersökningen gjordes flera olika försök att komma fram
genom Singivagge, innan den nu beskrivna linjen slutligen fanns.
Säkerligen är denna både den bästa och den enda, som bör ifrågakomma.
Från öster ter sig denna linje för den terrängkunnige som den
naturligaste och är för honom icke svår att finna. Från väster där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1933/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free