Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - G. N—m: Ny bilväg till Härjedalen - Sigurd Hed: Ny väg till Storvätteshågna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny väg till Storvätteshågna
marken slumrar lika orörd nu som på den tid, då pilgrimerna drogo
fram där på väg till Sankt Olofs källa i Trondheim. Den första stora
västhärjedalska odlingsbygd, som möter resenären, är Tännäs kyrkby,
där den böljande landskapsrytmen och den sjungande dialekten
anmäla grannskapet till Norge. I Tännäs finns det både gästgiveri och
pensionat, och då byn ligger centralt vid landsvägar öster-,
söderoch västerut, är den en lämplig operationsbas för strövtåg både i
fjällvärlden längs gränsen och i ådalarnas kulturbygder. q *t
Ny väg till Storvätteshågna.
Annu minns jag hur förargad jag blev, när min lärobok i
geografi upplyste mig om, att Städj ans topp var Dalarnas högsta punkt.
Född och uppvuxen i Idre visste jag alltför väl att detta ej var med
rätta förhållandet överensstämmande och efter den betan blev jag
aldrig riktigt fri från misstron mot den goda »Carlson». Städjans
synnerligen markanta form och visst icke ringa höjd har gjort att
den, långt efter sedan nya mätningar påvisat högre fjäll, behållit sin
rang. Först på senare tid har det även i vidare kretsar blivit
bekant, att det rätteligen är Storvätteshågna, som innehar höjdrekordet.
Toppen av dess mäktiga kupol ligger nämligen på 1 204 meters höjd,
medan Städjan blott når upp till 1 131 m.
Det fordras ingen alpinistisk färdighet för att bestiga dessa fjäll,
om man blott angriper dem från rätt sida. Städjan och de vägar,
som leda dit, torde redan vara allmänt kända, under det att
Storvätteshågna gärna kunde få bli mera bekant. Den gängse turistleden
går från Hallsjön längs fjällets östra kam till toppen och vidare
norrut till det gamla lapplägret vid Hävlingskällorna. Leden är väl
stakad och rösad, följaktligen mycket lätt att hitta. På ostsidan
är emellertid markens beskaffenhet och lutningen ganska obekväm,
och som första delen av vägen går i skogsmark är den ej
lättgången. Jag har själv många gånger gått upp på Storvätteshågna
från olika ställen och kan ej finna annat än att Dalarnas högsta fjäll
bekvämast bestiges från Dalarnas högst belägna gård Lövåsen, som
på 805 meters höjd över havet i och för sig är en sevärdhet.
Gården är synnerligen vackert belägen, endast några hundra meter nedom
trädgränsen i riklig skog av björk och gran. En vidsträckt utsikt
över svenska och norska fjäll gör, att man tycker sig vara ännu högre
än man är. Man kan icke önska sig en bättre utgångspunkt för
utflykter i Långfjället isynnerhet som gårdsfolket både vill och kan stå
till tjänst med råd och dåd. De ha själva tillbragt en stor del av sin
tid i fjället och veta vad en människa behöver både före och efter
en fjälltur. Dessutom äga de slåtterbodar och fiskestugor på
Långfjället och utmed Dalälvens källsjöar norr om Storvätteshågna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
