Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelm Peterson-Berger: Utsikt över Jämtland. Ett Frösökåseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När jag nästa morgon försåtligt sporde husets tjänarinna, vem som bott i mitt rum före mig, svarade hon: »en resande dansk dam». När jag sade att jag redan tyckt mig märka det på doften, blev hon röd i ansiktet och försäkrade att jag fått rena, färska lakan, »alldeles nymanglade». Varpå jag sade hm, som greven.
15.
Ett stycke söder om Anjeskutgruppens vassa vita näsor sticker en liten svart vass näsa upp, tydligen på närmare håll. Det är Suljätten, ett fristående lågfjäll av obetydlig höjd, men så brant att dess västra sida till och med sluttar en smula inåt, vilket man redan ser på silhuetten. Det är beläget på hitre sidan Kallsjön strax ovan Konäsets by, som däruppe har ett par fäbodar. När jag nämner dessa namn flyger en hel svärm lustiga minnen upp som ett litet moln av ljungfjärilar. I trakten av Suljätten gjorde jag sommaren 1911 en av mina allra originellaste fjällturer. Det var mindre en fjälltur än en turné. Ett par av deltagarna lockades oavbrutet av sin böjelse och begåvning att anordna kabaretnummer och sketcher m. m. Inregnade i Konäsets by njöto vi sålunda av både cirkus- och teaterföreställningar. I vackert väder uppe på Konäsvallen under Suljätten fortsattes dessa förlustelser, från vilka undertecknad dock till sist drog sig undan för att högt uppe i en susande granlid skriva ned texten till operan »Domedagsprofeterna».
16.
Flytta vi blicken ännu ett stycke åt söder träffar den hela detta stora fjällpanoramas pièce de résistance, Åreskutan. Kan man säga något om henne som inte är sagt hundratals gånger förut? Kan det löna att beskriva någon av de många bestigningar man gjort, från olika håll, ensam, i stort eller litet sällskap, i alla möjliga slags väderlek, även i ett åskväder, som till sist rasade under mig, och vid alla möjliga tider på dygnet? Första gången, söndagen den 22 juli 1891, stego vi, en blandad enkelkvartett, upp kl. 2 på morgonen, startade vid 3-tiden, nådde toppen på ett par timmar, stannade däruppe lika länge, rusade så med livsfarlig fart ned på en timme, därvid högligen förargande äldre herrar, som togo sin morgonpromenad, gjorde en smula skandal i matsalen med vår rörlighet och munterhet och slängde oss till sist med beundransvärd nonchalans upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
