- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
35

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelm Peterson-Berger: Utsikt över Jämtland. Ett Frösökåseri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19.

Kommentarer överflödiga. Låt oss tänka på annat. Sedan vi kastat en blick över till fastlandet och dess uddar, byar och skogsåsar i sydväst, det politiskt bekanta Digernäs och Sunne kyrkas vita torn, äro vi i huvudsak färdiga med vad man ser från Sommarhagen. Vi förflytta oss alltså till andra utsiktspunkter på ön och börja med den nordligaste, vid herrgården Stocke, en halv kilometer nordväst om kyrkan. De berömda och allbekanta vyerna från denna äro till stor del desamma som vi betraktat från Sommarhagen, men då hon ligger något tiotal meter högre ser man dessutom dels Storsjöns nordöstra strand, där Ås vita kyrka på sin höga ås skimrar över till sin syster på Frösön, dels åt sydväst litet längre ned i Härjedalen. Men allt detta och mycket mer ligger framför en, när man klättrar upp i det lilla trätornet vid Stocke. Blicken flyger norrut genom minst fem kyrksocknar över vatten och skogar, genom porlen mellan de båda mörka jämnhöga långsträckta stenmurarna Almåsberget och Staberget upp till de praktfulla Offerdalsfjällen eller södra Sösjöfjällen. Genomskuren av den vackert vildmarksödsliga Långsådalen, som med sina tre sjöar, Mjölkvattnet, Burvattnet, Björkvattnet, sträcker sig ända upp till norska gränsen, reser sig här en vördnadsbjudande rad av tunga urformationer, alla utom en med lapska, hedniskt klingande namn: Oldklumpen, Skaddrie, Herketjarve, Mielka, Buregaise, Stuorre Tjöure, Mahkene o. a. Starka minnen från färden 1903 binda mig vid dem (se årsskriften 1904), minnen av de intensivaste vildmarksstämningar som väl kunna upplevas i Jämtland. Så tror en som vistats 44 somrar i det landet och gjort minst 37 fjällfärder, av vilka många räckt i flera veckor.

20.

För fullständighetens skull flyga vi till sist bort till öns högsta punkt, utsiktstornet på Östberget. Där kan jag låta alla minnena från Jämtlands »skogssocknar», från Ångermanlands och Västerbottens gränstrakter passera revy: de tre färderna uppför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1934/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free