Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanna Rydh: 7 700 år av jämtländsk fornhistoria. Belysta århundraden och mörka årtusenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda yxorna av älghorn, den ena en rätyxa från Backen på Rödön, den andra en tväryxa från Görvik i Hammerdal.
På fastare mark ställer oss fyndmaterialet, då vi definitivt komma ner i den yngre stenåldern. Stenredskap — varibland man lägger märke till redskap av skiffer och den för stenålderns Norrland typiska kvartsiten — visa på en nu otvivelaktigt konstant bebyggelse. Redskap av flinta, som ju icke finnes naturlig i dessa trakter, ange handelsförbindelse med Sydskandinavien.
Stenålderns jämtlänningar voro jägare och fiskare. Deras jaktfärder gingo högt upp i fjällregionerna. Nämnas kan, att man stundom gjort stenåldersfynd i fjällen. För ett par år sedan hittade en flicka en skifferpilspets vid bärplockning på en fjällhed vid sjön Hetögeln nära Gäddede. De strida vattnen gåvo fisk, och fisket är alltjämt icke blott ett nöje och en god sport utan också en viktig närings- och inkomstkälla för bygdens folk. Men om jakten och fisket i vår tid för en del av befolkningen utgöra ett icke föraktligt tillskott till hushållet, så voro de under stenåldern det ofrånkomliga, ja enda underlaget för hela hushållningen. Av jaktens utgång berodde man både för sin föda och sina kläder. Tillgången på vilt måste ha varit en annan och betydligt rikare än nu, men jaktvapnen voro också andra och betydligt mindre effektiva. Slogo jakten och fisket fel, då var hungersnöden över en, särskilt vintertid, då marken icke ens gav några bär eller rötter. Det gällde därför att tillförsäkra sig jaktlycka så långt det i mänsklig makt stod, ja längre! Mycket tidigt har människornas instinkt lett dem att söka högre makters bistånd även — och tidigast — i jordiska ting. Jaktmagien, försöket att genom avbildning av det livligt åtrådda jaktbytet åskådliggöra sitt behov av det och därmed draga det inom räckhåll för sina jaktvapen, har anor, som i det västliga Europa förer ned genom oräkneliga årtusenden. Man brukar . nämna siffror som 30 à 40 000 år, varefter samma bruk fortsätter till den äldre stenålderns slut. Hur intressant är det ej att här uppe i Jämtland finna mycket tydliga och ovedersägliga spår av samma tankegång hos det folk, som för ungefär 4 000 år sedan fann sin utkomst i de stora skogarna! Jämtland och Härjedalen samt Ångermanland (vid Nämforsen) äro de enda svenska bygder, som kunna uppvisa dylika i magiskt syfte gjorda bilder, ristade eller med naturlig rödockra målade (det senare blott i Jämtland och Härjedalen) på klippväggar och hällar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
