Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanna Rydh: 7 700 år av jämtländsk fornhistoria. Belysta århundraden och mörka årtusenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höstens guldrikedom i sitt klara vatten. Kan man säga, att en viss natur har en ålderdomlig prägel, så får man det intrycket, när man följer fästigen ner mot ån, fram över den lilla träbron, som leder över forsen. Man måste försäkra sig om att komma en tid, då vattnet ej står så högt, att det dränker en del av ristningarna och hindrar övergången till den klippa i forsen, där de största figurerna finnas. Ty det vore en obotlig skada att komma dit och ej se den ovanligt imponerande, i mer än naturlig storlek utförda älgtjuren, den lilla behändiga älgkalven, den farliga björnen och de avtrycksmässigt naturtrogna älgspåren. Stiliserad och otillgänglig är däremot människofiguren, men stoff till många gissningar lämna ännu otydda streck och krumelurer.
Vid Hästskotjärn i Kall och vid Skärvångssjön i Föllinge har man några ganska svåråtkomliga hällmålningar, dock bör man icke låta rädslan för besväret avskräcka, om blott tid finns. Hästskotjärn ligger långt upp i Kall, bortom Kallsjön, bortom Juvuln, från vars östra ände man på en gångväg kommer till Blanktjärn och därifrån per båt in i Hästskotjärn, vid vars nordvästra ände man finner klipphällen med ett egendomligt sammelsurium av rödmålade figurer. (Se färgbilden å sid. 9.) Somliga djurbilder äro lätta att se, och de flesta kan man urskilja, om man tager de hornprydda djurhuvudena till utgångspunkt. Icke heller får man bli förvånad att finna figurerna lagda på varandra eller vända upp och ned i förhållande till varandra, ty för den dåtida djurmålaren gällde det icke att göra skön konst utan att frambesvärja jaktdjuren. Ett för denna målning nytt djur är ormen, man kan väl knappast tolka det som annat. Ormen är emellertid en fruktbarhetsbringande symbol, som vi återfinna i olika tiders kult och bildframställning.
Hällmålningen i Föllinge är som ovan sagts belägen vid Skärvångssjön, ungefär 1 km norr om byn Norra Skärvången. Bildframställningen utgöres av älgar och möjligen någon ren samt små människofigurer.
Har man lagt sina resplaner så, att vägen leder in bland Härjedalens fjäll, bör man skaffa sig tillfälle att göra den utomordentliga färden upp till målningarna på Flatruet, dit man bäst kommer från den inom Storsjö socken belägna, men från Funnäsdalen lättast tillgängliga byn Mässlingen, varifrån den c:a 7 km långa gång- eller ridvägen är utvisad av turistföreningen. Djurbilderna, älgar och en björn samt ett par otympliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
