Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanna Rydh: 7 700 år av jämtländsk fornhistoria. Belysta århundraden och mörka årtusenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som bronsåldern representerar. Detta fynd gjordes år 1932, då man vid brobyggnadsarbete vid Gimån ej långt från dess utflöde i Revsundssjön, sålunda i sydöstra delen av landskapet, fann en dolk eller, om man så vill, en kort svärdsklinga av brons av en typ, som daterar den till omkring 1200 f. Kr. Möjligen kan ett eller annat röse vara en bronsåldersgrav, fastän inga fynd i dessa nejder hittills bekräftat detta. Det är ju nämligen ett känt förhållande, att de stora rösena vid undersökning oftast visa sig fyndlösa. Man får dock icke bortse ifrån, att vi ej heller från stenåldern ännu känna några gravar från dessa trakter, ehuru säkerligen en hel del av våra stenåldersföremål just härröra ur gravar under flat mark, där skeletten multnat. Hade de stenföremål, som nedlagts i graven, varit av förstörbar materia — vilket bronsen är — hade intet alls återstått att finna. Systematiska undersökningar i avsikt att utröna innebörden av den påtalade lakunen i de förhistoriska fynden äro icke gjorda i Jämtland. Man frågar sig dock, om den verkliga orsaken går att utröna. Att stenåldern icke behöver vara slut här uppe samtidigt med att den upphör i sydligare trakter av Skandinavien är uppenbart. Fynd exempelvis av ganska vackra flintdolkar av typer, som höra hemma i den sydskandinaviska hällkisttiden och sålunda tillhöra stenålderns slutskede, antyda dock att stenåldersfolket här uppe i viss mån var i nivå med utvecklingen. Nya, under den egentliga stenåldern okända stenredskapstyper finner man icke heller. Men det är icke nog med att sätta »?» för förhållandena under bronsåldern, hela den äldre järnåldern utgör en lika mörk period. Från hela Norrland känner man hittills intet enda fynd, som med säkerhet kan dateras till de 600 år av järnåldern, som ligga före Kristi födelse. För Jämtlands vidkommande är det först från 2 à 300 år e. Kr., som vi på nytt finna spår av människor. Att den klimatförsämring, som bevisligen inträdde vid bronsålderns slut, kan ha varit en hindrande faktor under den tidigaste järnåldern har sedan länge framhållits. De fakta vi ha att hålla oss till fresta till antagandet, att landskapet åtminstone till största delen varit avfolkat under de fyndtomma århundradena. Klokheten bjuder dock att lämna frågan öppen i avvaktan på vad framtiden eventuellt kan komma att uppenbara.
Vid det första efterkristna årtusendets mitt är Jämtland, åtminstone Storsjöbygden, tydligen en rik bygd. Ty några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
