Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eric Festin: Storsjöbygdens kulturminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I korabsiden finnas väl bevarade väggmålningar från 1200-talet med motiv ur den heliga Margaretas martyriologium, i sakristian ha funnits väggmålningar av samma ålder och stil som absidens. Dessa övertäcktes dock 1601 av målningar av Jonas Olai och Olaus Erici, vilka samtidigt utförde sådana även i dåvarande kyrkan. De senare överkalkades på 1770-talet, men äro nu framtagna och konserverade. I kyrkan förvaras ett väldigt slagsvärd, en sporre och andra reliker efter jämtländska stormän av Skuncke-släkten. En sådan var sysselmannen Ondo Persson Skunck, vars gravsten från början av 1300-talet numera överförts till länsmuseet i Östersund.
Det är givet, att kyrkorna skola stå i främsta ledet bland kulturminnena i en bygd som den kring Storsjön, där Vite Krists tempel voro de enda byggnadsverk, på vilka man kunde nedlägga en omsorg, ägnad att trotsa tider och fiender. Allmogens hem, bland vilka få herremän byggde sig borgar eller fästen, ha brunnit eller rivits, men många åldriga kyrkor bestå alltjämt. De äldsta bland dem hade själva en fortifikatorisk karaktär, på vilken det fristående tornet eller »kastalen» vid Brunflo kyrka — ett kraftigt försvarstorn, byggt av ortens kalksten med kvadratisk grundplan och 9 meters sida — ger oss ett arkitekturhistoriskt värdefullt belägg. Andra dylika kastaler ha funnits i Hackås, Näs och Sunne, och det är sannolikt, att denna byggnadstyp för Sveriges vidkommande leder sitt ursprung från Jämtland och Storsjöbygden, dit den i sin tur torde ha införts västerifrån, måhända från England via Trondheim, som vid kastalernas tillkomsttid, omkring år 1100, troligen spelat en stor roll som utgångspunkt för missionsverksamheten i Jämtland, innan landskapets kyrkliga liv organiserades av ärkestiftet i Uppsala. Detta västliga kulturinflytande, vid sidan av en provinsiell konststrävan, spåras starkt ännu under 1200- och 1300-talen i bevarade kyrkoinventarier, i fragment av romanska sniderier, altarskåp och skulpturer, under det de jämtländska 1400- och 1500-talens kyrkliga konst får sin prägel av förbindelserna med Sverige.
Detta dominerande svenska inflytande inom en norsk provins har ju sin förklaring i att Jämtland, ehuru redan på 1100-talet i politiskt avseende förenat med Norge, intill 1570 fortfor att lyda under svenska kyrkan. Just genom sina slitningar mellan svenska och norska intressen, i vilka förvisso kyrkopolitiska strävanden lågo på lur, kom emellertid det jämtländska kyrkolivet att bli föremål för en särskilt stor välvilja från de svenska ärkebiskoparnas sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
