Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eric Festin: Storsjöbygdens kulturminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna karaktär av gränsland och utkant är jämväl förutsättningen för en annan grupp av jämtländska byggnadsminnen, nämligen skansarna. Av dem återstår det numera — i de fall, då de inte äro helt utplånade — endast torftiga lämningar, trots att de hade sin »storhetstid» så sent som på 1600-talet. Deras antal har uppgått till ett trettiotal, och med undantag av den lilla skansen vid Gällö ha de alla uppförts av svenskar under de ganska täta gränsfejderna med Danmark-Norge, men under krigslyckans växlingar ha de förbättrats av fienden. De flesta av dessa skansar, som i fredstid lågo öde, tjänade endast tillfälliga försvarsändamål, andra ha haft varaktigare betydelse, såsom t. ex. Frösö gamla skans, vilken anlades vid Kungsgården på Frösön under Baltzarfejden 1611 —1613 och länge hedrades med namnet »Jämtlands fästning». Det framgår tydligt av äldre handlingar, att med besittningen av denna skans ansågs följa herraväldet över Jämtland. Den hade formen av en mot sjön öppen rektangulär jordvall med bastioner, palissader och andra stormningshinder.
Frösö skans utstod många heta duster vid mitten av 1600-talet, då svenska och norska styrkor vällde fram och tillbaka över Jämtland, och den demolerades fullständigt vid norrmännens återtåg 1677. Sedan dess blev den aldrig mera återupprättad. Under åren 1710—1713 uppfördes på Frösöslätten den s. k. Cronstads skans, som låg inom området för Frösö minnesrika lägerplats och tjänstgjorde som huvudförråd för denna. Cronstads skans slopades i sin tur 1815, men Frösön fortfor ända in i detta århundrades början att vara centrum för det jämtländska militärlivet. Nu har den fagra ön fått nöja sig med att mottaga en av vårt lands flygkårer. Här är Sveriges säkerligen vackraste lägerplats — över exercisfält och skogsdungar ser man Storsjön under fjällens blå horisont. Jämtlands regemente var synnerligen populärt. Här på Frösön ha jämtarna mötts till muntra vapenövningar generation efter generation, landets konungar ha mottagit trohetseden av paraderande trupper, och på lördagskvällarna har regementsmusiken spelat upp till hambo och gammalvals för de blå »jägarna» och deras flickor från trakten. Bland officerarna funnos många män, som även voro vaktposter för den andliga kulturen. En av dem, majoren Gustaf Emanuel Dillner, skall ha inspirerat Esaias Tegnér till hans berömda »Sång för Jämtlands fältjägare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
