Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Åkerlund: Ur Sylarnas skapelsehistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och reda, men en närmare granskning visar deras samband med tappningskatastrofen. Forn-Slottstjärns saga var all. Slottstjärn, den nuvarande vattensamlingen, är den blygsamma återstoden, en utvidgning endast av smältvattensbäcken från glaciären.
Men en fornsjö röjer sig inte endast genom en strandlinje. Även den gamla sjöbottnen talar sitt språk. Om vi sticka med staven i marken, märka vi, att mellan stenarna och blocken ligger finsand avlagrad, det material som av vattendragen förts ut i tjärnen och som avsatt sig på dess botten. Det är visserligen inte mycket kvar av detta sediment, men här och där kan sanden påvisas.
Möjligen ha händelser som den ovan relaterade tappningen inträffat även i andra dalar i Sylarna, men de ha dock endast utgjort små, hastigt övergående episoder.
Jämsides med den allmänna isreträtten gick växternas invandring. Man anser numera, att fjällfloran lyckats överleva istiden på isfria bergspartier vid norska kusten för att vid israndens förflyttning österut följa den i spåren och ta landet i besittning. Landisens tudelning, som förorsakade den förut omnämnda centraljämtska issjöns sänkning, lämnade emellertid fritt tillträde från öster åt tall och björk. Skogen gjorde sitt intåg på skådeplatsen, och den hade alla förutsättningar att göra en ståtlig entré: den s. k. postglaciala värmetiden hade inbrutit, och klimatet hade nu blivit så gynnsamt, att all snö och is borde ha varit bortsmält från Sylarna. Vi säga försiktigtvis borde. Mycket talar dock för riktigheten av detta påstående. Man har i smältvattensavlagringarna från Svartisen i Norge funnit en torvboll, vilket visar på förekomsten av torvlager under glaciären. Torvlager under isen betyder att den måste ha varit bortsmält under värmetiden. Om nu den stora Svartisen, som ligger tre och en halv breddgrad nordligare än Sylarna, varit bortsmält, hur mycket mera skulle då inte den lilla Sylglaciären...... Skogen tilläts att gå 200—300 meter högre än i våra dagar. »Helagsfjället, Sylfjällen, Snasahögarna t. ex. reste sig då som isolerade fjälltoppar ur barrskogen», säger Harry Smith målande.1 Och det var inte endast tall och björk, som gjorde sitt intåg. Hassel, alm och lind voro även representerade.
1 Se även Harry Smiths uppsats »Skogen och fjället» i årsskriften 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
