- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
183

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till Jämtland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl-Julius Anrick:

TILL JÄMTLAND

Varför reser vi till Jämtland?

Det är en fråga som på sätt och vis besvarades redan på 1880-talet. Den jämtländska tvärbanan hade efter flera års ihärdigt byggande blivit färdig år 1882 och järnvägen inledde här en ny period, kanske kraftigare och snabbare än i någon annan del av vårt land. Jämtland, som väl förut i endast obetydlig grad varit föremål för besök, blev med ett slag lätt tillgängligt; svenskarna fingo plötsligt möjlighet att inom landets egna gränser upptäcka en helt ny landskapstyp — fjället.

Årtiondena förut hade jämtlandsresenären fått fara andra vägar. Landsvägarna voro ju som alltid de givna huvudfärdvägarna, men också ångbåtarna hade gjort sitt inträde däruppe och skapat lättframkomliga leder. Storsjöns stränder besöktes och i dess närhet lågo landskapets egna badorter, det lilla Månsta vid Näckten, mest känt för sina »svavelkällor», och Kullstaberg i Näs. De voro tillflyktsorter också för främlingar. Jämtlands kommunikationsaktiebolag hade sedan 1857 åtagit sig en ny och bekvämare trafikled genom provinsen: »Odin», »Thor» och »Frej» förnötte sina krafter på Storsjön, Kallsjön och Anjan och stora rodd- och segelfartyg befraktade Revsundssjön, Ockesjön och Liten; nya vägar förbundo de många sjöarna. 1864 hade trafikleden invigts och här fanns alltså en färdeväg, som ledde från Medelpad, tvärs genom Jämtland över norska gränsen mot Levanger. Den förberedde så att säga marken också för turistväsendet och när järnvägen kom till, fanns där redan orter med ett visst renommé, som snabbt växte till som platser för »badgäster, luftgäster och turister».

Ännu några år efter tvärbanans tillkomst är Mörsil huvudorten. Den tidens resehandboksförfattare över provinsen, vilken för övrigt också var sekreterare i den lilla år 1885 instiftade Svenska turistföreningen, skildrar Mörsil av år 1886 som en plats, vilken bjuder större komfort och bekvämligheter än de övriga fjällkurorterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1934/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free