- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
184

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till Jämtland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Här kunde gästantalet gå upp till 300 à 400. Livligast var det i slutet av juli och början av augusti. Man promenerar på »Mörsils kullar» eller nere vid älvstranden utefter de vackra, anlagda promenadvägarna. Man badar i Eggens badinrättning, anlagd på 60-talet av bonden Elias Olofsson i Eggen, där »de flitigt använda ångskåpen och badstugorna med åtföljande källkall avsköljning visa sig mycket verksamma». Och i sejouren ingår också en utflykt till det imponerande Storbofallet.

Den dag i dag är kan vi i Mörsil bese den burgna och vackra gamla gården, som var säte för badorten. Där residerar nu sonsonen, lantbrukaren Elias Eliasson. Ägarna återgingo nämligen klokt nog i tid till sin modernäring, utan att göra förluster i och med reselivets senare förskjutning västeröver. Den vänstra flygelbyggnaden utgör »paviljongen», den matsal där man utspisade gästerna och bland dem sådana förnämiteter som Adolf Erik Nordenskiöld och Elias Sehlstedt. Nordenskiölds gästande häruppe torde väl också varit en av anledningarna till att Vegafärden här högtidlighölls samma dag Vega löpte in i Stockholm. Där var enligt krönikan salut med dynamitskott från bergshöjderna runtom, fyrverkeri och marschaller, festtåg med musik i täten från Rommen till älvbron, där med skallande fanfarer, leve och hurrarop Vega mottogs. Vega föreställdes av en med master och brinnande tjärtunnor försedd flotte, som utsläpptes i den strida älven uppe vid Römmen.

Orätt vore att från denna tid glömma bort Ytterån, som var berömt för sin järnkälla med »5½ delar järnkarbonat på 100 000 delar vatten». Dit kunde man även komma med båt på Storsjön från Östersund men också där hade statsbanan medfört utveckling; där fanns nu ett nyanlagt hotell och badhus och vi anteckna, att här hette ägaren och brunnskamreraren J. Olander. Nutida turistliv i fjället har alltså ett arv från 80-talets Ytterån — J. Olander var fader till den nu över hela landskapet kände föreståndaren för STF:s turiststation i Vålådalen, Gösta Olander.

Ligger det en fingervisning för blivande utveckling och förskjutning upp mot fjället i att resehandboken av 1886 om Mörsil också säger: inga vyer över fjällen härifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1934/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free