Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till Jämtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sin helhet kan man säga att turistlivet här uppe var knutet till själva
järnvägen och dess närmaste omgivningar. Det var icke så
mycket ett reseliv i våra dagars mening utan snarare ett slags
sommarnöjesfirande som tog sig uttryck i färd till detta »nya»
landskap. Man inackorderade sig på en plats för hela vistelsen och
därifrån gjorde man sina utflykter. Om också gästernas antal
dagligen kunde nå upp till ett par hundra, var detta mera en siffra
för det fasta gästantalet, och vi sakna den väldiga omsättning,
som är ett av kännemärkena på nutidens reseförhållanden.
Varför till Jämtland? A. G. Högbom ger oss i den förut
omnämnda resehandboken från 1886 ytterligare ett svar på samma
fråga genom sin uppdelning av tidens resenärer. Först komma
rundresarna, som voro på väg till eller från Norge; dessa ha
endast en kort tid disponibel för utflykter i Jämtland, och äro
de svenskar och komma från Norge gäller dessutom, att »de
äro så blaserade av dess storslagna, överväldigande natur, att
Jämtland ej synes dem erbjuda mycket lockande». Den andra
kategorien är kurgästerna. Dessas hälsa och krafter tillåta dem
ej några strängare strapatser, men det finns för dem likväl många
lätt tillgängliga sevärdheter och »knappast torde i detta
hänseende några kurorter i vårt land vara jämförliga med de
jämtländska». Den tredje och sista gruppen är turisterna. Dem ger
Högbom det frikostiga betyget att de önska genom någon tids
färder och strapatser bland »skogar, sjöar och fjällar rekreera
sig med sport och idrotter, studera naturen och folklivet».
Den sista gruppen var från början den minsta. Nu är den
störst... Skogar, sjöar och fjällar, främst fjällar ha fått ett allt
starkare grepp om resenärerna, och »till fjälls» vet den minsta
lilla knatting i skolan att det nu gäller, när det blir tal om resa
till Jämtland.
Härmed har skett en förskjutning av turistväsendets
tyngdpunkt från det mera östliga bältet av de fjället kransande
skogsdalarna upp till de högre belägna orterna, upp på fjället självt.
Längs tvärbanan en förskjutning västeröver från Ytterån och
Mörsil mot allt större tyngd på Undersåkerdalen-Åredalen och
vad tiden led också mot själva Storlien, och från banan en
förskjutning mot fjället i norr och framförallt i söder.
Redan tidigt kommo de första pioniärerna och med dem också
de jakt- och fiskeintresserade. Märkligt nog äro flera av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
