Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till Jämtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nutidsturisten, som noga följer färdruten på sin goda karta, kan knappast tänka sig in i vilka svårigheter som förr voro förenade med fjällfarandet också på grund av det bristfälliga kartmaterialet. En färd på 80-talet från Oviksfjällen till Helags hade något av riktig upptäcktsfärd över sig. Det enda man hade att tillgå var Albins karta över Jämtlands län och den gav icke så mycket. Man kunde träffa på floder som runno åt motsatt håll i verkligheten mot vad kartan trodde. Sedan dess har ruta efter ruta av Sveriges jord blivit kartlagd och nu lita vi till goda topografiska kartor häruppe, vilka låta landskapet stå fram som känt och utforskat. Naturvetenskapens landvinningar överhuvudtaget ha särskilt i fjället under senaste 50 år varit ofantliga; den kunnige turisten följer ofta de vägar som vetenskapen gått upp och anammar med tacksamhet vad geologer, geografer, botanister, zoologer och meteorologer ha utforskat häruppe. Veta månne alla vilken tack de under jämtlandsvandringarna äro skyldiga t. ex. forskarna Törnebohm, Högbom och Gunnar Andersson.
Det är en väldig skillnad i de möjligheter som nu stå till buds mot på 80-talet. Då fanns inte behov av övernattningsstugor uppe i fjället — de skulle väl ha fått stå ganska tomma. Nu hör det till gängse vana att sträcka ut vandringen eller skidfärden sina två till tre mil om dagen och turiststugorna äro ofta fullbelagda och mer till. Vi skyr inte möda och besvär, tvärtom synas de nästan utgöra ett plus i resans behag. Vi lagar själva vår medburna mat och nöjer oss med turiststugans spartanska britsar. Så går dag efter dag. Färdeleden må vara rösad eller stakad eller ej, den går dock alltid genom fjällets värld. Det är ödemarken som lockar.
Det förnämligaste målet i Jämtland är då helt naturligt det stora öde fjällområdet söder om tvärbanan — Jämtlands största anökumen för att tala vetenskapligt. Högt över de övriga fjällen reser sig här Sylarna i sydväst på gränsen mot Norge och Helags strax bortom Härjedalsgränsen. Sylarna är den enda fjälltrakt i Jämtland där naturen stiger till torn och tinnar och där glaciärerna glimma i daltrågen högt uppe mot skyn. — Jag blir glad bara jag tänker på Sylarna, brukade fjällvännen och den sanne turisten Louis Améen säga.
Redan 1890 hade Svenska turistföreningen satt upp en liten stuga vid Enaälven nära Sylarna, hyddan vid Syltopparna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
