Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Håkansson: Skolungdomens allmänna fjällfärd. Ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med de förbindelser STF ägde var det icke svårt att komma i kontakt med ytterligare ett antal personer, som voro villiga att mottaga ungdomar under fjällvistelsen. Ledarefrågan visade sig inte heller alltför svårlöst. Då emellertid förarbetena drogo ut på tiden, ansåg dr Anrick det icke rådligt utfärda inbjudan till påsken 1924, vilket först var avsikten. Det visade sig att denna påsk blev en mycket stormrik och solfattig vecka i fjällen.
Den 25 februari 1925 inbjöd dr Anrick representanter för Skidfrämjandet, Statens Järnvägar och Skolöverstyrelsen att dryfta frågan om samarbete med STF för anordnandet av allmänna fjällfärder för skolungdom påsken 1925. Nu voro alla eniga om lämpligheten och möjligheten av färder till fjällen med stora kontingenter i den mån lämpliga ledare kunde uppbringas. En organisationskommitté tillsattes och fick följande sammansättning: fil. dr. C.-J. Anrick, ordf., Undervisningsrådet W. Björck, folkskollärare A. Dahlfors, kapten V. von Feilitzen, gymnastikdir. fröken Marrit Hallström, kapten J. Håkansson, rektor J. Kjederqvist, kamrer Hj. Klingberg, sekreterare G. Nordensson, rektor C. Svedelius, folkskollärare Th. Åkerlund.
Arbetet igångsattes och med extratåg kunde påsken 1925 icke mindre än 634 ungdomar och ledare styra kosan till Jämtland för att uppleva en påsk, som blev den mest idealiska ur väderlekssynpunkt. Efter hemkomsten utgjorde deltagarna — »fjällnegrerna» — ett uppmärksammat inslag i huvudstadens folkliv och verkade som effektiv reklam för kommande färder.
Som synes var anslutningen till denna första »Skolungdomens allmänna fjällfärd» lika stor som det sammanlagda antalet deltagare i de föregående 25 årens färder. -En sådan siffra hade väl ett par år tidigare närmast ansetts som fantastisk. I än större antal skulle dock ungdomen sluta upp kring denna form av rekreation under påsklovet. Skaran har ständigt vuxit för att innevarande år uppgå till omkring 4 300. Trots att färden ett år (1930) måste inställas på grund av snöbrist, har antalet deltagare under de tio gångna åren utgjort sammanlagt mer än 21 400 eller i medeltal ungefär 2 100 per år. Häri ingå även de relativt små kontingenter, vilka under samma organisation företagit påskresor till Abisko.
Förklaringen till denna storartade anslutning ligger naturligtvis främst i ungdomens håg till skidlöpning i den ensliga, storslagna fjällnaturen men säkerligen i lika hög grad i det förtroende, som ledningen åtnjuter från målsmännens sida. De relativt låga kostnaderna, cirka 46 kr., jämte STF:s stipendier till skolgrupper ha öppnat ytterligare möjligheter för de många att vara med. Från Stockholm och längre bort belägna orter kostar hela färden numera icke mer än själva järnvägsresan 1924. Detta huvudsakligen tack vare järnvägsledningens stora förståelse för dessa färder.
Några siffror torde ge en föreställning om dessa resors omfattning. Om årets färd medräknas, har över en million kronor omsatts. Ortsbefolkningen — huvudsakligen i Jämtland — har tillförts över en halv million kr. och statens järnvägar cirka 400 000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
